Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - John Fredholm: Den europeiska metallproduktionens tillbakagång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den europeiska metallproduktionens tillbakagång
VÄRLDENS årsproduktion av de fyra näst järn industriellt
viktigaste metallerna, koppar, zink, bly och aluminium, uppgick
under femårsperioden närmast före kriget till i genomsnitt
c:a 3 millioner ton med ett värde av runt 1.9 milliarder kronor.1)
Dels genom produktionens ökning till c:a 3.8 mill. ton, dels genom
prisnivåns höjning torde motsvarande värde för 1924 kunna
uppskattas till 3.3 milliarder.2) Räknat i värde konsumerade Europa
före kriget något mer än 60 % härav, förlidet år är denna
procentsats endast något över 40, en minskning, som motsvarar en nedgång
till blott 90 % av förkrigsperiodens konsumtionskvantitet. Än
kraftigare synes Europas tillbakagång vara i produktivt hänseende.
Hyttproduktionen utgjorde tidigare 45 % av världsproduktionen, varav 2/3
täcktes ur egna malmer, nu endast c: a 25 % med ungefär samma
procentsats hämtad ur europeiska gruvor. Från att till nära 70 % (resp.
45 % för malm) hava varit självförsörjande, förser nu Europa blott 50
% (resp. 35 %) av sitt eget väsentligt minskade behov. Anledningen
härtill, rätt så olika för olika metaller, skall i det följande skärskådas.
Se vi till en början på hoppar, visar produktionen alltsedan början
av 1890-talet och fram till 1913 en anmärkningsvärt jämn stegring,
c:a 33.000 ton per år, upp till 1 mill. ton sistnämnda år. Europa
bidrog med 200.000 ton, varav 1js härrörde från importerade malmer,
Amerika med 700.000 ton, huvudsakligen framställda ur egna
malmer. Världskrigets starka behov och därmed följande höga priser
Koppar representerar härav 58 %, zink 20 %, bly 17 %, aluminium 5 %.
2) Cu 44 %, Zn 16 %, Pb 27 %, Al 13 %; de procentuella förändringarna huvudsakligen
beroende på väsentligt olika prishöjningar sedan 1909/13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
