- Project Runeberg -  Affärsvärlden : ekonomisk veckorevy : 1901-1926 : Första kvartseklets festskrift /
139

(1925) [MARC] - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H. von Eckermann: En exposé över svensk järnindustri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN EXPOSÉ ÖVER SVENSK JÄRNINDUSTRI

139

Bergslagsbruken genom sitt gemensamma »Skogens Kolaktiebolag»
dels Ljusne verken för sina kolugnsanläggningar uppköpa kolved, ha
sulfatfabrikerna genom sin konkurrens redan höjt priserna under
senaste året och berövat järnverken en stor del av en tidigare ostörd
marknad, och detta exempel upprepar sig över hela landet.

Det torde endast vara en tidsfråga, när kolugnsanläggningarna av
ekonomiska skäl få slå igen på grund av materialbrist, om icke mot
ali förmodan och sannolikhet det allmänna prisläget på järn stiger
i motsvarande grad eller vår stålkvalitet drives till ett högre
saluvärde, ty det är otänkbart, att järnverken i längden kunna bära
den långa frakten från Norrland till Bergslagen på träkolen i
konkurrens med sulfatindustrien. Medelfraktlängden för träkol från
Norrland till Bergslagen utgjorde nämligen redan 1914 c:a 400 bankm.
och med den utveckling som ännu förestår inom cellulosaindustrien
torde det ej dröja länge innan järnvägsfrakten för den hälft av sitt
träkolsbehov, som Bergslagsbruken fylla i Norrland, måste betalas
efter 650 km. transportlängd. Järnverksindustrierna måste därför
för att kunna konkurrera med cellulosafabrikerna om veden
förläggas närmare råvaran, d. v. s. till skogarnas omedelbara närhet.
Jägmästare Ärvas beräknade på uppdrag av Järnkontoret och
vidlyftiga undersökningar år 1915 Norrlands då tillgängliga årliga
kol-vedsavkastning till 1.100.000 kbm. Även om ej kolvedskapitalet
skulle minskats under krigsåren, utan siffran fortfarande får anses
riktig, så betyder densamma omsatt i pappersmassa endast c: a
200.000 tons, d. v. s. en ökning av blott c:a 13 % av den
nuvarande produktionskapaciteten skulle absorbera hela Norrlands årliga
»kolvedsavkastning». Det är visserligen sant att Inlands- och
Ostkustbanorna sedan dess öppnat nya kolningsområden, som ej ingått
i Ärvas beräkning —- men nödvändigheten att järnindustrien kan
konkurrera med cellulosaindustrien om virket på platsen, belyses
lika fullt av ovanstående siffror.

Så tidigt som år 1907 framhöll också Dr. Brinell vid tiden för
statens inträde som delägare i Norrlandsgruvorna, att de
Mellansvenska järnverken på grund av de dyra fraktkostnaderna icke kunde
förutsättas frakta Norrlandsmalmen söderut, utan att tackjärnspro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 17:58:51 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afv25/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free