Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N. P. Mathiasson: Det produktiva livets framtidsutsikter med nuvarande framställningskostnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
N. P. MATHIAS SON
tar jag såväl arbetsgivare som arbetare och alla andra, som äro av
näringarna beroende.
Varför jag tror, att utjämningens dag skall komma, är helt enkelt
därför, att inga krafter i världen kunna kasta över ända den
ekonomiska utvecklingens grundlagar men väl försena eller påskynda
utvecklingens gång, och då det är våra arbetareorganisationer, som i
det längsta vilja förhindra utjämningen genom att ej godvilligt rätta
sina anspråk på arbetslöner efter arbetsgivarnas förmåga att kunna
betala, då gäller frågan: Skall missförhållandet lösas under fredliga
auspicier eller skall den lösas med strid i förhållande till parternas
styrka?
Skulle man rätta sig efter socialdemokratiska partiets ledande mäns
ofta förekommande uttalanden, då det gäller att giva råd om hur
man bör bilägga tvister, som uppstå mellan olika stater, så skulle
sådana tvister alltid komma att avgöras efter sunda förnuftets lagar
och utan blodig och dyrbar strid. Kunde samma rättfärdiga
tänkesätt även få råda inom våra fackföreningar, då det gällde att
avgöra storleken på de arbetslöner, som i förhållande till industriens
bärkraft kunna och böra betalas, då skulle miljoner av kronor
årligen sparas och ett bättre förhållande mellan arbetsgivare och
arbetare uppstå. Nu ledas arbetareskarorna som regel alltid i
riktning mot missnöjet, trots att ali god undervisning bör gå i
förståelsens och sanningens tecken. Stackars den människa, som alltid
skall vara missnöjd! För honom hjälper varken höga löner eller
politisk ära.
Av skäl, som envar vet, som känner mig, är jag den siste, som
vill missunna arbetaren sin fulla och berättigade lön, men den förste
att reagera mot oberättigade krav, vilka synpunkter jag närmare
utvecklat i mitt föredrag i Industriförbundet den 21 april d. å.
angående sådana affärer, som uppkommo under krisåren, vars moral
samhället ej kunde godkänna, och den avart av fackföreningar, som
uppstått, och som på ett hänsynslöst och brutalt sätt tillvaratager
sina egna intressen. Jag har ali anledning glädja mig över det
initiativ, som enskilda ledamöter av regeringen vidtagit genom att
varna mot övergrepp och att bromsa sådant så att säga självsvåld,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
