- Project Runeberg -  Affärsvärlden : ekonomisk veckorevy : 1901-1926 : Första kvartseklets festskrift /
180

(1925) [MARC] - Tema: Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L. H. Kylberg: Försäljningskostnader och mellanhänder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

180

L. H. KYLBERG

första årens påkänningar, till antalet vida överstiger de
misslyckade.

Det ligger nära till hands att framställa frågan: hava de kooperativa
företagen verkligen lyckats reducera detalj priserna genom ett effektivt
borteliminerande av alla onödiga mellanhänder?

På en sådan fråga svaras bäst med att peka på det förhållandet,
att ännu den dag som i dag är sysselsättas vid sidan om de
kooperativa företagen massor av enskilda mellanhänder, vilka nu liksom förut
förtjäna sitt uppehälle på varudistribution i olika former. Agenter,
grossister, detaljister o. s. v. arbeta och göra affärer även inom de
branscher, där kooperationen haft sina största framgångar.

Detta visar, att enskilda mellanhänder kunna konkurrera med
kooperativa företag och att alltså deras förtjänstmarginal i och för sig
icke behöver i obefogad grad verka fördyrande på varorna.

Helt säkert hava de kooperativa företeelserna varit till stort gagn.
De hava bidragit till att skärpa konkurrensen och de hava kanske
i vissa fall hindrat monopolbildning på varudistributionens område.
De kunna göra mycket stor nytta som en av de aktiva faktorerna i
prisregleringens tjänst — men detta endast så länge som tävlan finnes
mellan dem och de enskilda mellanhänderna. Skulle den enskilda
mellanhandsverksamheten gå under i konkurrensen med
kooperationen — vilket ju skulle innebära, att köpmansståndet i sin helhet
skulle ersättas med kooperativa föreningar — ja då bleve närmaste
följden den, att kooperationsrörelsen bleve helt befriad från
konkurrens och sålunda erhölle skyddet av en oangriplig monopolställning.
Om ingen kooperativ verksamhet funnes, behövde detta icke
innebära, att den enskilda handeln erhölle monopolskyddad ställning, ty
konkurrensen mellan enskilda mellanhänder har varit och är
fortfarande lika stark som någonsin konkurrensen mellan kooperationer
och köpmän. Men det ligger i sakens natur, att en allomfattande
kooperativ organisation, som till slut och sist lyckats tränga undan
den enskilda handelsverksamheten, skall få tillfälle att ordna om och
sköta sin marknad i tämligen ostörd ro. Och följden därav blir
överorganisation, byråkratism, stillastående, och i längden dyra priser,
alltför begränsat varuurval, svårighet för nyheter att arbeta sig fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afv25/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free