Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. Ax. Appelqvist: Konkurrensen mellan järnväg och sjöfart som transportmedel för massgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
J. AX. APPELQVIST
kunna frakta de massor av gods, som flödade över landet. Och nu,
då ebb råder, har man för stor j ärnvägsmateriel. År 1913
transporterade de svenska statsbanorna omkring 10 mill. ton gods,
(lapplandsmalmen är därvid icke medräknad). År 1918, som var
rekordåret, transporterade de enligt motsvarande beräkning cirka
13 mill. ton. F. n. håller sig trafiken något under 1913 års nivå.
Räntabiliteten är som bekant minst sagt dålig. Enligt Statens
Järnvägars statistik ställa sig inkomster och utgifter för tiden januari
—augusti i år mot förra året sålunda:
Siffror i avrundade tusentals kronor Augusti Ökning +
Minskning — Januari—Augusti Ökning +
Minskning —
1925 1924 1925 1924
8. J. exlcl. malmbanan:
Inkomster ..........................................15.140 15.731 —591 109.784 117.918 —8.134
Utgifter ................................................11.547 11.460 +87 93.808 94.527 —719
Överskott................................................3.593 4.271 —678 15.976 23.391 —7.415
För S. J. (exkl. malmbanan) beräknas andelen av statsskulden
betinga ett räntebelopp av 2.8 mill. kr. för augusti 1925 och för
januari—augusti 22.4 mill. kr., vilka belopp ej medtagits bland
utgifterna.
T. o. m. augusti i år skulle statsbanornas förlust således utgöra
6 1/2 mill. kr. Det är ej att undra på att man anstränger sig för
att draga till sig trafiken och söka minska förlusten. Trafikökning
är dock icke alltid detsamma som förbättrad räntabilitet.
Vattenvägarne i vårt land ha också utvecklats. Ombyggnaden av
Trollhätte och Södertälje kanaler har fullbordats. Detta åter har
medfört fördjupningar och utvidgningar av hamnarne i Vänern och
Mälaren. Djuphamnar äro under arbete i Västerås och Köping.
På många ställen ha hamnanläggningarne moderniserats med nya
kranar etc. Frihamnar lia anlagts i tre städer, och vår
handelsflotta visar en storslagen utveckling. Tontalet är kanske ungefär
detsamma som före kriget, men fartygens kvalitet är så mycket
förnämligare, och fartygen äro ock större. Våra reguliära linjer omsluta
nu större delar av jordklotet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
