Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - J. Ax. Appelqvist: Konkurrensen mellan järnväg och sjöfart som transportmedel för massgods
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
J. AX. APPELQVIST
Ängfärjeleden Trälleborg—Sassnitz.
År Per kilometer väglängd beräknad Beräknad
avkomstprocent
Byggnadskostnad Kr. [-Bruttoinkomst-] {+Brutto- inkomst+} Kr. [-Nettoinkomst-] {+Netto- inkomst+} Kr.
1906—1910 71.331 11.212 1.391 1.95
1911—1915 106.779 17.027 —946 —0.89
1916—1920 108.055 21.694 —29.485 —27.29
1921 108.133 62.958 3.186 2.95
1922 108.153 55.404 18.964 17.53
1923 108.177 39.766 871 0.81
Det ekonomiska resultatet år 1924 för ångfärjeleden Trälleborg—
Sassnitz lär varar
Bruttoinkomster .................................... Kr. 1.341.922
Utgifter................................................ » 1.807.617
Underskott Kr. 465.695
Avkomstprocent vid inräkning av samtliga utgifter — 8.05
Göteborg—Malmö—Trälleborg.
År Beräknad
avkomstprocent
1901—1905 4.34
1906—1910 2.39
1911—1915 1.01
1916—1920 4.29
År Beräknad
avkomstpro cent
1921 2.56
1922 2.36
1923 3.05
1924 4.09
För år 1925 äro siffror ännu ej tillgängliga.
Med avkomstprocent förstås avkastningen å byggnadskostnad i medeltal för året =
nettoinkomsten i procent av nämnda kostnad utan räntebelastning.
Hamnarne driva stundom ock osund konkurrens inbördes, och man
torde kunna säga, att man gått för långt i ivern att anlägga
dyrbara hamnar litet varstans i Sverige. En hamn, som skall locka
trafiken till sig, kräver dock dyrbara anläggningar.
I ivern att utveckla sin sjöfart har man sett städer nedlägga
arbete och pengar på järnvägsförbindelsers erhållande, vilka ej avse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
