Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel F. Enström: Något om ingeniörens ställning i modernt näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
AXEL F. ENSTRÖM
marna » måste ersättas med den utbildade laboranten, beväpnad med
mikroskop och pyrometer och andra grejor.
De ökade kraven på den tekniska skickligheten, såväl i
kvantitativt som kvalitativt avseende, göra sig icke blott gällande inom
fär-digfabrikatindustrien utan återverka, så som nyss antytts, jämväl på
de tyngre industrierna, ytterligare skärpta under konkurrensens hårda
tryck. Vad den kemiska industrien beträffar gäller där ungefär
detsamma. Den blir i ständigt ökad grad beroende på det tekniska
och vetenskapliga underlaget. Vissa stora tyska kemiska industrier
använda som bekant mera vetenskapsmän i sin drift än egentligen
arbetare i vanlig mening.
Ställer den moderna industriella produktionen såsom sådan ökade
och vidgade krav på ingeniörens biträde, så är det inte utan att
man jämväl kan spåra ett ökat behov av ingeniörskompetensen i
företagets ledning, däri inbegripet försäljningen. Och det är ju helt
naturligt att ju mera produkterna bli till sin natur tekniskt betonade,
desto högre fordringar i avseende på tekniskt kunnande måste
konkurrensen ställa på den som skall sörja för avsättningen av
produkterna. Han måste kunna och förstå icke bara sina egna fabrikat utan
även andra på marknaden förekommande och i den mån det kommer
att gälla tekniskt komplicerade och specialiserade produkter kan det
inte hjälpas, att han måste vara en grundlig fackman om han skall
lyckas. Och det visar sig att detta gäller icke bara om mera
hög-värdiga fabrikat utan även om till synes ganska enkla produkter.
Den som i dessa tider skall med framgång sälja ett stycke stål t. ex.,
den kan knappast undvara en hel del teknisk kunskap i facket.
Den svenske ingeniören har med rätta internationellt anseende för
skicklighet i sitt fack. Däremot har man mer än en gång kunnat
konstatera en utpräglad misstro från kommersiella och finansiella
kretsar mot ingeniören såsom affärsledare. Och de fall äro icke få,
då slitningar uppkommit inom ett företag mellan den tekniska och
den kommersiella ledningen om vägarna för företagets utveckling.
Det är inte min mening att ingå på någon analys av orsakerna till
fenomenet, så mycket mindre som det väl knappast är möjligt att
behandla dem generellt. Jag vill endast fästa uppmärksamheten på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
