Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ovälkommen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6i
»Hvarför sade du icke henne det?» inföll hustrun,
som tycktes vara inne i frågan.
>Det finns saker, som man icke får säga», svarade
mannen.
»Hvem far man icke säga dem för?»
»Hvem för? - Kyrkan, likasom staten, min vän,
äro gudomliga tankar, men, förverkligade af svaga
människor, ofullkomliga i sitt förverkligande; därför
får man icke erkänna för svaga människor, att dessa
inrättningar äro ofullkomliga, ty därigenom skulle
de komma att tvifla på det gudomliga ursprunget. >
»Men om man, genom att se deras ofullkomlighet,
skulle komma att tvifla på det gudomliga ursprunget
och det genom undersökning skulle visa sig, att de
saknade gudomligt ursprung ...»
»Jag tror vid alla helige, att tviflets djäflar härska
i denna tidens luft l Vet du icke, att den förste
frågaren störtade mänskligheten i fördömelsen? Det
är i sanning icke utan, att den påflige legaten haft
sina skäl vid pågående kyrkomöte att kalla detta
landet fördärfvadt.»
Hustrun gaf honom en blick, som om hon såg efter,
huruvida han skämtade, hvarpå mannen svarade med ett
leende.
»Du skall icke skämta på det sättet», sade hustrun;
»jag kan ju så lätt råka att tro hvad du säger. För
öfrigt vet jag aldrig, när du talar allvarsamt eller
gycklar. Du tror nog delvis på hvad du säger, men du
tror också inte på det: du är så vacklande, som om
du själf vore gripen af de där andarne i luften du
talade om.»
För att icke komma djupare i en frågas utredning,
som han helst ville ha outredd, föreslog prästen,
att de skulle fara på båt ner till en vacker plats,
som ägde förmånen af några löfträd och där man skulle
äta middag.
Snart satt prästen vid årorna, och den gröna ekstocken
sköt fram öfver den lugna vattenytan, under det barnen
sökte rycka af de gamla fjorårsrören, genom hvilkas
torra blad vårvinden hviskade om uppståndelse ur
vintersömnen. Prästen hade aflagt den sida rocken och
påtagit den tröja han kallade »sin gamla människa»,
och årorna förde han med kraft som en van roddare
hela halfmilen ner till den lilla björkbacken, hvilken
låg som en holme i stenhafvet. Medan hustrun dukade,
sprang mannen omkring med gossarne och plockade
hvitsippor och guldvifvor.
Han lärde dem skjuta med pilbåge, och han täljde
sälg-pipor. Han klättrade i träden och rullade i
gräset som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
