- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
75

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskyddare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dödande, och den som sökte hindra angreppen hindrade
sålunda framåtskridandet. Hvad det välgörande
skyddet beträffade, så kunde han icke ansluta sig
till åldermannens mening, att krigsfolket skyddade
borgaren. Han hade snarare trott sig märka, att
krigaren rätt duktigt förtryckte borgaren.

Åldermannen tog sig friheten afbryta mäster Påvel
och anhöll, att han icke skulle gå in på några
personligheter.

Åldermannen drog nu upp en målning öfver det lyckliga
tillstånd, i hvilket näringar och yrken befunno sig,
särskildt nu kanngjutaryrket; och han besvor gillet
icke fästa något afseende vid skrikhalsarne, hvilka
funnits i alla tider och hvilka hade till sin enda
uppgift att vara missnöjda. Han bad hela gillet resa
sig som en man, då det nu angreps i sina grundvalar,
och man hotade lägga sina orena händer på förfädrens
skapelse.

Kratsch! lät det från stugans bakgrund, och nu
störtade den rankiga bänken med de sex gesällerna
i golfvet. Den lilla puckeln sprang upp, skrek
och beskärmade sig öfver oväsendet och slog med
sina kryckor i golfvet. Hela gesällaget föll in i
ett våldsamt flin, och mästare och ålderman måste
instämma. Klockan ringde, och gillets sammankomst
var upplöst.

Bänkarne skötos undan, bord drogos fram, och ölet
flödade i bägare och kannor.

»Nå, kära bror Påvel», sade åldermannen och omfamnade
sin motståndare, »du är väl icke ond på mig, för att
jag lufvade dig nyss?»

»Åh, tycker någon det», sade mäster Påvel. »Ovettig
skall man ju vara på hvarann, när man diskurrerar;
men du behöfde inte ta till i växten så fasligt,
tycker jag.»

»Som ålderman får jag alltid lof att ligga öfver,
vet du ju, annars får man ingen respekt för en.»

»Ja, det är märkvärdigt, att folk icke kan ha aktning
för en, om man icke ljuger», sade mäster Påvel.

»Inte så hetsigt, inte så hetsigt», sade åldermannen;
»ser du, när man kommer opp så där burdus i en
talarstol, och det blir tyst omkring en, och man
ser en vägg af ljuslågor och ögon framför sig,
så är det inte så godt att tänka på hvad man säger,
men säga någonting måste man, och när tankarne svika,
så finns det alltid ord kvar att ta till. Oss emellan
nu, så måste jag erkänna, att du hade ganska rätt i
hufvudsak, men inte går det an att säga sådant åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:17:16 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afventyr/page0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free