- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
88

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskyddare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»På dej förstås!» svarade Bosse.

»Vill du kepe en kanne, da?»

»Jak vill icke kepe nåkot», svarade Bosse.

»Gå din vek, da!»

Bosse fortsatte att betrakta tysken hela förmiddagen.

»Hvad väntar du på?» frågade en järnbärare Bosse.

»På en trumslagare», svarade han.

Det kom ingen trumslagare, men det hade ändå
varit ganska lifligt på rådstun. Åldermannen för
kanngjutarne hade kommit upp till borgmästaren
skummande af vrede och anhållit om trumslagarens
mellankomst i det olofliga ingreppet på ämbetets
privilegier. Borgmästaren hade också skummat, men
förklarat, att han icke kunde göra något åt saken,
emedan tyskarne hade sina af konungen stadfästa
handelsprivilegier; han kunde endast råda till, att
man teg och icke visade något missnöje, ty det vore
endast att skänka tyskarne ett nöje till.

När boden stängdes om kvällen, gick Bosse hem till
sin mor i Södra bergen och grubblade öfver hvad han
sett och hört; och när han somnade om natten, tänkte
han för sig själf: »Det var fan, hvad det var likt
mina kannor!»

Bosse hade fått i uppdrag att som ersättning för
natthärberge och lite mat valla gummans ko,
medan hon låg och tvättade nere vid sjön. För
att underlätta den mödan hade han uppfunnit, att
man kunde binda kreaturet vid en sten; men som
detta stred emot gummans grundsatser och emot
all förnuftig ladugårdsskötsel, emedan djuret
därigenom hindrades att urvälja de bästa bitarne
på det torftiga bergsbetet, såg Bosse sig snart
försatt i den belägenhet, att han måste skutta
omkring i backknallarne, hvilket var honom ganska
besvärligt. Men nu i dag på morgonen, det var en
vacker höstmorgon, hade det välsignade djuret ätit
sig riktigt mätt och lade sig ner på mossan att
tugga om hvad det i häftigheten hade sväljt. Bosse
begagnade det glada tillfället för att slå sig ner
och öfverlämna sig åt eftertanke. Han tänkte först
huru lyckligt det skulle vara ställdt här i världen
för en puckelryggig, om korna kunde ligga och äta; de
kunde ju krypa fram alltefter som de ätit af marken,
så sluppe de resa på sig och gå med framsträckt hals;
och han förstod icke, huru dessa djur tålde ha blodet
åt hufvudet beständigt, då de gingo och betade; han
ville bra gärna införa några förbättringar i afseende
på dessa kreaturs lefnadssätt. Därpå undrade han,
hvarför Gud lät tyskar sälja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:17:16 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afventyr/page0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free