- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
282

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Andra delen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282

»Hvad menar ni med det?» frågade magistern, som hörde,
att det låg ett slags allvar under svaret.

»Jo, förstår ni, jag menar, att det är i dyngvagnen
man brukar hitta barnlik l» sade snickaren. »För se
far min var fångknekt, och då får man ju höra ett
och annat.»

Zigenaren hade stått tyst bredvid och tittat ned i
marken.

Nu slog han upp ögonen och afbröt det obehagliga
samtalet.

»Trädgården skall göras i ordning, och jag skall
därför hämta gödsel från Landskrona rytteristall,
som jag har ackorderat med.»

Magistern skulle icke ha lagt märke till denna
obetydliga tillfällighet, om han icke på sin
fortsatta promenad genom trädgården hade träffat
trädgårdsmästaren nere vid drifhuset.

»Skall ni gödsla jorden midt på sommaren?» frågade
han denne, egentligen utan synnerlig lust att fa. veta
något.

»Ja, sådant jordbruk har jag aldrig varit med om förr,
men förvaltaren säger, att han har träffat bestämdt
aftal med kungliga ladugården vid Helsingborg och
att han inte vill vänta!»

»Hvad för slag?» började magistern, men höll genast
inne, fast besluten att icke säga något, som kunde
göra zigenarens lögnaktighet uppenbar.

Följande natt, när vagnen blifvit färdig, vaknade
magister Törner vid ett buller ute på vinden. Han
reste sig upp och lyssnade noga efter, om han inte
möjligen hade hört orätt, men blef snart öfvertygad
om att det fanns folk på vinden, hvilka hade något för
sig, som de sökte att dölja; ty det var näppeligen af
omtanke för att icke väcka de sofvande som de gjorde
sig besvär med att smyga. Det lät som om man släpade
bort någonting tungt och därvid råkade toma mot de
mångahanda föremål, som voro hopade där.

På tjufvar tänkte han ej ett ögonblick; ty alla
hundarne hade på aftonen varit lössläppta och
genomsnokat egendomens hela område, och dessutom hade
zigenaren medelst pistolskott rundt omkring huset
åtvarnat möjligen i närheten befintliga nattvandrare
att nalkas.

För att nu, då han var säker på att det var husets
folk, komma på det klara med huruvida dessa ville
hemlighålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyr/page0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free