Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschandala: Andra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
Då han nu började iakttaga sig själf, upptäckte han
att han hade tagit upp en del gester ifrån zigenaren,
lånat tonfall i hans röst och, hvad värre var, blandat
in danska ord och vändningar i sitt språk. Han hade
pladdrat så länge med dessa barn, att han hade glömt
att tala rent, han hade så länge böjt sig ned till
dem, att han hade blifvit kutryg-gig, han hade så
länge hört lögnaktigt tal, att han vant sig tro att
alla människor ljögo. Och han, den starke mannen,
som aldrig fruktat öppen strid, märkte nu, hur modet
började svika honom, hur feghet och fruktan smögo sig
öfver honom i en strid med osynliga makter och mot
fiender, som voro honom öfverlägsna, därför att de
sannolikt icke skydde att bruka vapen, som han icke
kunde betjäna sig af.
Och så kom flickans historia öfver honom igen och
spände sina klor i hans hufvud och ref och slet.
Ljög hon? Ja l Ty en djurtämjare köper inte en påfågel
utan stjärt och med afrifna fjädrar, och påfågeln
fäller inte stjärten förr än om hösten.
Hvarför ljög hon? Ville hon, att magistern skulle
tro grindvaktaren skyldig, eller hvad var det?
Men hvarför fick han inte säga det till Jensen? -
Eller var det just hennes mening, att han skulle säga
det till Jensen? Trodde hon, i det hon drog slutsats
från sin egen dåliga natur, att hon säkrast kunde
egga honom till att berätta saken genom att be honom
hemlighålla den, och menade hon, att frestelsen till
att skvallra skulle bli starkare genom förbudet att
berätta därom? Han kunde omöjligen finna någon mening
eller få någon klarhet i detta, och därför red det
hela honom som en mara.
Emellertid kom zigenaren hem på aftonen, medförande
på skjutskärran en stor bur med sjuttiofem
unghöns. Magistern stod ute på gården, när han
anlände, och fick strax till lifs en lång historia
om resan. På skutan mellan Helsingör och Helsingborg
hade tjugufem höns sluppit ut och flugit i sjön,
men ehuru detta borde vara en kännbar förlust för
zigenaren, tycktes han icke vara det minsta ledsen
öfver händelsen. Efter att ha tillstått sig vara
ruinerad hade han nämligen uppträdt som en rik man,
för hvilken ingen summa var för stor, och han hade
låtit Ivan prata i magisterns piga en lögn om en hög
vinst på det stora Amsterdamlotteriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
