- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
475

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid likvakan i Tistedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tysk född; det var vår store konung också, ty han
hörde till huset Pfalz, som icke är svenskt; hans
farmor var Hedvig Eleonora af Holstein-Gottorp, hans
mormor Sophia Amalia af Braunschweig-Lüneburg och
hans mor Ulrika Eleonora, dotter till nämnda mormor
och oldenburgaren Fredrik III.»

»Så satan! Var nu Carl den tolfte tysk också!»

»Jo säkert, så säkert som själfva stamfadern Johan
Casimir var gift med Carl den niondes dotter, med
Maria af Pfalz. Nu är det sant, ser löjtnant Carlberg,
att man ska’ ta utsädet från grannen, men Oldenburgar
och Pfalzar ha inte haft den bästa vätskan. Och så
händer det, att när man tar till sådden långt ifrån,
så får man ogräs i grödan, och inte är det den bästa
man skickar längst bort. Gustaf den förste strakade
först Katarina af Sachsen-Lauenburg och fick den
fjollen Erik, men när han se’n tog inafveln med
henne Leijonhufvud, så blef det tio raska drängar
och pigor, utan att det klagades på inbördes krig
och nepotismus. Det må nu vara det, men det låg
också något afgjordt svenskt i vår hjältes hela
åtfärd. Löjtnanten vet icke, hvad svenskt är, kan jag
tänka. Jo, när stammarne vandrade omkring ännu och
letade efter de bästa jordbitarne och började nappas
om floddalarne, sjöstränderna och de förmånligaste
luftstrecken, drefvos de svagare norrut och de mest
begåfvade intogo godbitarne. Ju längre norr, ju sämre
folk. Likasom jordkulan endast har en värmekälla,
solkulan, så hade Europén blott en bildningshärd,
Hellas, sedan Rom, sist Paris. Och alldenstund värmen
utbreder sig i omvänd proportion af kvadraten på
afstånden, så kommer alltid värmen, den andliga som
den materiella, sist och minst åt polarländerna,
och därför fröso andarne i nordanlanden och blefvo
på efterkälken. Därför underhölls alltid en stam
af barbarer norrut, och när samhällena söderut voro
ordnade, bröto nordmän och vikingar ner ur sina hålor
och röfvade på vildarnes vis. Ibland hette de Göter
och Longobarder, ibland Svear, ibland trettioåriga
krigare, och nu sist Carl den tolftes bussar. Carl den
tolfte är därför den mest svenske af alla konungar;
och med den ensammes, förvisades och tillbakasattes
öfvervärdering af sig själf, förenade han den
osjälfständiges tillböjlighet att gå och spela en
annan. Vet löjtnanten, hvilken roll Carl den tolfte
spelade? Nej. Se då på den här boken, som jag hittade
i hans bakficka nu nyss. Det är Curtius: De rebus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyr/page0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free