Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stråmannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
got styrelsesätt alls, lika litet som en parlamentarisk monark
är någon monark.»
Arffursten syntes högst uppmuntrad af hofkanslerens
utläggning af regeringsformen, men han hade ännu icke
kronan i sin hand och icke heller visste han riktigt
hvem han talade med, därför fann han för godt att låta
samtalet falla, nöjd med att ha fatt säga sin mening.
Han skulle just räcka handen till afsked, då
drottningen trädde midt ut i salen, med synbara
tecken att ha lyssnat. Utan att kunna stäfja de
känslor grefve Gyllenborgs tal hos henne väckt, gick
hon rakt fram till honom, tryckte hans båda händer,
utbristande:
»Tack, grefve Gyllenborg, för Er vänskap mot
konungahus och fosterland, ni är den enda som förstår
hvad våra hjärtan bära af förhoppningar på framtiden,
och vi skulle anse oss lyckliga, om vi kunde fa se
Er i främsta ledet när den dag kommer ...»
»Se så, se så!» afbröt arffursten, hvilken blef lika
rädd som grefve Gyllenborg att höra det ord uttalas,
hvilket legat på botten af allt som blifvit sagdt. Och
med sina armar fattade han sin gemål om lifvet och
sköt henne åt sidan, under det han vinkade ett mycket
vänligt afsked åt grefven, som taktfullt aflägsnade
sig.
»Hur kunde du?» var allt hvad arffursten förmådde
framsäga och med så liten häftighet i sin röst som
hans upprörda sinne tillät.
»Ah! Gyllenborg är ju vår bästa vän!» svarade drottningen tillitsfullt.
»Ha vi några vänner, vi?»
»Vi? Åh! så fullt, så fullt, bara man tar vara på
dem! Är inte grefve Arvid som han vore min far?»
»Hvad? Tror du på Horn?»
»Som på Guds heliga ord!»
»Ulrika! Lofva mig att du aldrig befattar dig med
statsaffärer efter detta.»
»Nej, det lofvar jag visst inte. Har du fått kronan af mig ...»
»Det har jag inte! Den har jag fatt af ständerna – och grefve Horn!»
svarade fursten bestämdt och med mörknande min.
»Se så där ja!»
Mera hann drottningen icke säga, förrän fursten tog
stora steg utåt golfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
