- Project Runeberg -  Svenska öden och äfventyr /
521

(1907) [MARC] Author: August Strindberg - Tema: Middle Ages
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stråmannen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

521

»Det hjälper visst att säga något åt Hennes
Majestät! Nej, min konung, vi ha syndat för länge på
nåden och nu äro vi all! - För att fa juvelerna af
drottningen finns bara ett enda sätt.»

»Och det?»

»Att lofva - kapitulation!»

»Du menar att utleverera kvinnor och barn för att få
fritt aftåg.»

»Nå, kan man inte lofva det?>

»Broman!»

»Men man behöfver ju inte hålla - hvad man lofvar!»

»Hvilken moral du har, Broman!»

»Ja, hvar har jag fått den ifrån?»

»I dåligt sällskap.»

»Alldeles så ja. Men för att återvända till affärerna,
så tror jag inte att kronjuveler äro någon kurant
vara, och hade vi bara respengarne, så skulle jag
nog hålla fordrings-ägarne på afstånd.»

»Respengarne, ja! Det är sant! De skulle ha varit
här som nu!» sade konungen, reste sig och ringde på
adjutanten.

Efter ett ögonblicks orolig tystnad inträdde den
kallade, medförande ett väl försegladt paket, i hvars
utanskrift konungen syntes vilja läsa sitt öde.

»Hans Majestät konungen till benäget påseende»,
upprepade han högt och afskedade adjutanten med en
åtbörd af handen. – - »Det är Gyllenborgs stil!»
fortfor han, under det han med darrande fingrar
vecklade upp omslaget.

»Ett etui! Det är ordnarna, Ers Majestät!» inföll
assessorn.

Konungen öppnade ett rödt marokängetui och fick i
handen ett ovanligt stort sigill som det tycktes. Men
när han betraktat stämpeln ett ögonblick och såg
sitt namn faksimileradt baklänges i trä, utbrast han
nedslagen:

»Svinhunden!»

»Das Schlaukopf!» utropade assessorn. »Men respengarne
då?*

»Det heter der Kopf! Broman! Du skall vara säker i
artiklar och ändelser om du vill med till Hessen. Tänk
den karlen! Han slog mig med sin käpp, och nu tar han
mig på orden efter mitt gyckel om namnstämpeln! Idén
är dock god, fast synden är förfarlig. Ingen skrifver
mitt

33*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 14:17:16 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/afventyr/page0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free