- Project Runeberg -  Äfventyr under vandringar i gamla och nya verlden /
126

(1862) [MARC] Author: Heinrich Leopold Stiehler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Amerika. En Resa. — En farlig friarefärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Indian bland tjenstfolket, som ånyo bjuder dig varmt thé,
är den enda, som erinrar dig om landets urinnevånare.

I norden och i Vestern, i öfra Missouridalen, i
Kansas, i Kanada lefva ännu stammar af Pahni’s, Svartfötter
och Kamantscher fria i sina whigwamskojor; dock uppgår
hela den samtliga röda befolkningen på det högsta till
två millioner själar. Vi hade alla hört mycket talas om
dessa röda barbarers krigiska öfverrumplingar och frågade
derföre vår vän, om icke han vore rädd för Indianerna.
„Nej, nej — svarade han — de äro för långt borta ifrån
oss, och äfven i gränsdistrikterna komma de ytterst sällan
i strid med Trappers eller Pelsjägarne, af hvilka de
till-handla sig krut och tyvärr äfven bränvin. Nej, våra
fiender och farligheter äro af helt annat slag; det är våra
stormar, våra vargar, björnar och skallerormar.“

Vi visste, att Amerika hade en helt egendomlig
djur-och vextverld, smör och grädde, som vexa på träd,
grodor med horn, antiloper, jaguarer, bison- och desmansoxar,
tvätt- och vargbjörnar, kaguarer, afskyvärdt luktande
stinkdjur och kajmaner. Men skallerormarne tyckas oss dock
vara de farligaste djuren i denna aflägsna verldsdel.

„Ja — svarade vår hederliga farmer — den farligaste
dagen i mitt lif kommer mig aldrig att glömma
detta verkliga odjur.“

„Huru så? Huru var det?“ — frågade vi med en mun
och väntade begärligt, att vår vän skulle snart
tillfredsställa vår nyfikenhet.

„Si — fortfor han — det är ungefär två år, sedan
jag var i Kaskasia på mitt förra hemvist. Mina grannar
voro Doktor Birsch och en Irländsk familj. I vårt blockhus
bodde vi tre Tyskar, jag och min broder samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyrva/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free