- Project Runeberg -  Äfventyr under vandringar i gamla och nya verlden /
129

(1862) [MARC] Author: Heinrich Leopold Stiehler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Amerika. En Resa. — En farlig friarefärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men som det ännu icke var långt lidet på dagen och
vi den följande ville vara så bittida som möjligt framme
vid Waterford, så rådde oss vår gästvänliga värd att taga
in till natten i Solitaire, ett enstaka, halfförfallet blockhus,
som redan längesedan icke hade någon egare mer. Halm
vore säkerligen der tillfinnandes, ty stället blef understundom
af traktens jägare begagnadt till nattqvarter. Under
vänliga tacksägelser begåfvo vi oss vidare; våra båda
hästar användes sålunda, att Fru Mauckisch red på den
ena, och den andra gick i tur emellan oss öfriga, så att
vi hvar i sin ordning fingo begagna densamma,

Det var just i mörkningen, som vi hunno fram till
det gamla blockhuset. Trötta och hungriga, som vi voro,
bundo vi våra hästar nere på gården och begåfvo oss
sedan upp i byggningen för att taga densamma i skärskådande.
Denna var helt och hållet uppförd i likhet med
den Amerikanska vesterns blockhus. På en grund af
sandsten och granitblock lågo de släthuggna stockarne väl
hoptimrade uppå hvarandra samt såten rappade med
murbruk af vass och lera. Endast åt vestsidan hade väggen
der och hvar gifvit vika och rappningen affallit, så att
vädret spelade genom springorna, Vi togo den
förhandenvarande halmen, som redan förut syntes hafva blifvit
begagnad för samma ändamål, och stoppade springorna
igen med den, ställde våra bössor åt sidan och upptände
på förstugans lergolf en eld för att koka oss the och få
litet varmt till qvällsmat.

Derefter befallte vi våra själar i Guds händer, Vi
karlar hade våra sadlar till hufvudgärd och några för
detta ändamål anskaffade gräsknippor, dem vi betäckte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyrva/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free