- Project Runeberg -  Äfventyr under vandringar i gamla och nya verlden /
130

(1862) [MARC] Author: Heinrich Leopold Stiehler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Amerika. En Resa. — En farlig friarefärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med dukar; fruntimret lemnade vi flertalet af våra täcken,
och den gamla, pålitliga negern öfvertog för de tre första
timmarna nattvakten.

Jag insomnade lugnt och stördes af intet, så att
Mauckisch, som hade den andra nattvakten, öfvertog
densamma, utan att jag märkt något derom.

Plötsligen skakades jag af en frossa; jag vaknade
upp; det måste hafva varit närmare midnatten. Månan
sken klart genom det närbelägna fönstret; Mauckisch stod
i förstugan och stirrade ut, der hästarne, stilla lutande
sig mot dörrposten, voro bundna.

Då hörde jag ett sakta sprattlande vid mina fötter.
Som en blixt rann mig tanken på skallerormar. Jag
visste icke sjelf, huru det tillgick; i ögonblicket hade jag
kastat fötterna upp i vädret och sprang upp på den fria
platsen framför vår bädd.

Då varsnade jag med fasa, huru en af de längsta
våra inhemska mörkbruna skallerormar med sina svarta
och hvitrandiga ringar kom framkrypandes ur min af halm
och hö bestående bädd. Ett ögonblick till, och jag hade
i alla hänseenden varit förlorad, ty hade ormen en gång
slingrat sig omkring min fot, så hade jag ock vid den
aldraringaste rörelse varit dödens.

Under den hastiga tanken derpå hade jag helt och
hållet förstelnats af fasa. En blick på ormens förnyade
rörelser kom mig åter till sans. Jag såg, huru den
uppenbarligen blifvit genom mitt uppspringande skrämd och,
störd i sina djefvul ska planer, slingrade sig fram till
närmaste bädd, der vår hederliga neger var liggande. Om
jag icke ögonblickligt väckte honom, var han i alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyrva/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free