- Project Runeberg -  Äfventyr under vandringar i gamla och nya verlden /
167

(1862) [MARC] Author: Heinrich Leopold Stiehler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödskallen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppstående horn har en framåt krökt spets. Bröstfötterne
äro svarta med hvitt hår, och på de tre första ringarna
framstå svarta spröt. Ochsenheimer, den stora insektkännaren,
åtskiljer endast trenne varieteter larfver.

Några larfver af denna fjäril, som jag hade förvarade
i en med glaslock försedd låda, gjorde mig i förstone
icke liten ångest. Som de icke genomborra trä, hvilket
åter är händelsen med nattfjärilslarfverna, kan man för
att sjelf betrakta dödskallens utveckling dertill använda en
cigarrlåda. Denna förses med fuktig jord och, emedan
larfven icke får störas, medan den är nedkrupen i denna,
lägges då och då våt massa öfver lådan; eljest skulle i
det varma rummet jorden snart förlora sin fuktighet och
puppan blifva liggande torr. Larfven har jag fodrat med
potates- eller spikklubbekål, men den håller äfven morots-,
jasmin-, dragant- och afvenboksblad till godo, ja, den
skulle i nödfall också äta sallat. Schweitziska naturforskare
vilja hafva funnit sjelfva de unga dödskallelarfverna
i sallatstänglar och förklara dymedelst påträffandet af de
endast stora och utvecklade puppor, som oftast förekomma
i potatesstånd. Man kan ej heller förneka, att dödskallen
blifvit mera allmän, sedan potatesodlingen blifvit införd.

Jag måste länge vänta på mina dödskallar. En dag
i slutet af Oktober var det, som jag plötsligen bittida en
morgon fick höra ett ängsligt jemrande eller qvidande;
det lät ömkligt nog, och efter några ögonblick fann jag
en underskön dödskalle, som ville blifva befriad ur lådan.

Djurets skri liknar i allo ett gråtande qvidande eller
småbarns gälla skri; de förklaringsförsök, hvarvid man
förutsatt en särskild blåsa på hufvudet, äfvensom de,
hvarvid man velat förklara skriet genom ett uttömmande af


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:49:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/afventyrva/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free