Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha g en reminiscens af Skånska upträdet en
gång åhördes på Riddarehuset, framställd
af anföraren för den trupp som skingrade
den uproriska allmogen. Men frågan väckt,
måste äfven nu discussionen fortgå. Här
bör märkas, at Brefskr., som högligen
klandrar och beklagar det straffbara våldet
emot Gr. Fersen, framställer Konungens
behandling af saken, för at visa dess lugn
och ömhet för sina undersåter; hvaremot
Kec., med en förvrängd tydning åt
uttrycken, söker kasta skugga på den ädle Gamle
för sjelfva gerningen. Det var icke hans
fel, at säkerheten til lif ej bättre
beskyddades. Dess våldförande faller, näst
vålds-verkarne, dem til last, som, för tilfället
närvarande, hade magten i händerna at
afböja våldet; och det enda som kan
Regeringen til vitas, är at denna efterlåtenhet
förblef ostraffad. Annat är at vilja skydda
en oskyldig eller oförvunnen; annat at
låta anfalla och slagta sina undersåter.
Det förra var enligt Konungens edspligt
och instämde med hans naturliga
hjertelag. Den lugna behandlingen röjde sig
åter deri, at, sedan det onda var gjordt,
ej öka gräsligheten med at genast
mitral-jera och massacrera skyldige och
oskyldige, förvillade och nyfikne, alla blandade
om hvarandra, under en gasning, som,
ehuru straffvärd i sitt utbrott, var til sin
grund til och med vacker, såsom hos
mängden upkommen af kärlek för
Konungahus och Fädernesland, af smärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
