- Project Runeberg -  Några drag af de till Danmark utvandrade allmogeflickornas ställning och arbetsförhållanden /
18

(1890) [MARC] Author: Gertrud Adelborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Några drag af de till Danmark utvandrade allmogeflickornas ställning och arbetsförhållanden]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tjänstfolk, synnerligast sommartiden. All ungdom vill tjäna
utomlands och fordrar, om den skall stanna hemma, högre lön
än hvad de små gårdsegarne kunna gifva.

Då den kvinliga ungdomen sålunda i allmänhet under
vintern saknar bestämdt arbete samt hemmen med de torftiga
förhållanden, som der råda, ej kunna gifva nämnvärd
sysselsättning, besannas ordet: "Fåfäng gå lärer mycket ondt”.
Tiden tillbringas med besök, kaffedrickande m. m. och derunder
sprides från stuga till stuga berättelser om Danmarks höga
löner, många förlustelser, fritiden och den obundna friheten.
Missnöje med hemmavarande förhållanden samt lättsinne och
fåfänga uppspira i de berättandes spår.

Hafva flickorna hopsparat och i banken insatt någon
penningesumma få de snart giftermålsanbud, och då visa sig
åter följderna af utvandringen från en annan sida. Flickan
har under barndomen varit upptagen af sin skolgång,
utvandrar kanske som helt ung och lär sig i Danmark hvarken det
ena eller andra af de göromål, som tillhöra en hustru; deremot har hon i det bördigare och rikare landet lärt sig en hel
del anspråk, som ända till de sista tiderna ansetts för stora
för Smålandsbygden. Efter giftermålet hopsmälta snart de
hopsparda penningarna, och fattigdomen trycker dubbelt.

Men en af utvandringens mörkaste sidor är dock det
sedliga förfall, som åtföljer densamma. I hvarje socken berättades
om kvinnor, som blifvit hemskickade med 1, 2 à 3 barn.
Modern hade först kunnat försörja sig, men så blef det henne en
dag omöjligt; hon begärde allmosa och blef då omedelbarligen
hemsänd. Ibland kunna flickornas föräldrar åtaga sig barnen,
och då återvänder modern vanligen till Danmark, hemsänder
någon gång litet penningar; mången gång låter hon ej höra
af sig, förr än hon kommer med ett barn till. Ofta kunna
dock hennes föräldrar ej åtaga sig tungan af ännu en mun
att föda, och då får fattigvården taga hand om barnen. Om
en ung moder berättades huru hon kommit till Sverige med
ett helt litet barn, gått till sitt hem, sakta öppnat dörren och
lagt barnet innanför densamma. De innevarande hade
ingenting märkt, förr än barnet började skrika; modern hade utan
att gifva sig tillkänna för sina föräldrar genast återvändt till
Danmark. — En annan moder blef af polisen hemskickad från
Danmark, och en mörk, ruskig höstafton kom hon till sin faders
stuga. Hon ledde då vid handen ett barn, som ännu ej var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:50:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/agdrag/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free