Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Några drag af de till Danmark utvandrade allmogeflickornas ställning och arbetsförhållanden]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fylt 21 år, tillbragt 12 år på fri fot i Danmark, som ej på
detta sätt kunna återsamlas till Sverige. För gifta makar och
deras barn gälla särskilda bestämmelser. [1]
Och för att se saken från ännu en annan synpunkt,
hurudan skall utvecklingen såväl den andliga som den materiela
blifva i de församlingar, der nästan all ungdom såväl manlig
som kvinlig utvandrar? Inga unga finnas, som med friskt mod
och obrutna krafter kunna bruka den svårarbetade jorden;
så blir då denna obrukad, eller man nöjer sig med att gifva
henne endast den mest nödtorftiga vård.
Skulle det vara omöjligt att råda bot för eller minska
de ekonomiska missförhållanden, som äro kvinnoutvandringens
egentliga källa? Skulle ej åtgärder kunna vidtagas, hvarigenom
den flit och den kraft, som nu nedläggas i främmande land,
komme fosterbygden till godo? I den af Konungens Befallningshafvande i Kronobergs län för åren 1876—1880 utgifna
berättelse skrifves angående de inom länet befintliga mossarna,
att "hvarje bränntorfmosse är en guldgrufva, såvida man
förstår att med enkla, billiga och praktiska inrättningar
tillgodogöra guldet i densamma." I den derpå följande
femårsberättelsen är införd en redogörelse öfver länets mossar och
beräknas deri, att 182,350 tunnland böra genast efter afdikning
utgöra odlingsbar mark — en högst betydlig ökning i ett län,
hvars hushållningssällskap år 1885 beräknade länets areal af
odlad jord och åker till sammanlagdt 147,829 tunnland.
Man kan invända att mossarnas odling och landtbrukets
höjande intet har att skaffa med den svenska allmogeflickans
utvandring till främmande land. Ja, så kan det tyckas, men
dagligen se vi väl dock, att der mannen har god arbetsförtjänst,
der lemnar hemmet tillräckligt med arbete åt kvinnan, men
der mannens arbetsförtjänst är ringa, der inga medel finnas
för inköp af materialier, der blir ej heller kvinnans arbetskraft
rätt använd inom hemmet. Detta har så mycket större
betydelse i en fattig trakt, der dåliga komunikationer, otillräcklig
skolundervisning (många skolor flytta å 3 stationer, och hvarje
barn får sålunda skolundervisning 2 à 3 månader årligen),
föga industriel verksamhet och nästan inga slöjdskolor finnas.
Slöjdskolor för flickor hafva ej statsanslag, utan det beror
af komuneras eller enskildas intresse huruvida sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
