Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
hårdt i golfvet och sade: "detta hade jag
"i sanning ej väntat. Yngling! du begär
"alltför mycket, ty du fordrar allt, hvad
"som skulle utgöra mitt lifs glädje! —
Sörjande Henriette ! sade du? sörjer hon
"öfver sin förening med mig? säg mig det
"uppriktigt, ty ännu aldrig har jag haft
"anledning att tro det. Bevare mig Gud!
"att den goda flickan skulle gråta öfver
"det, som gör min sällhet! jag vill då
häl-"dre, i Guds namn. bli olycklig hela min
"lefnad — den kan ej bli så lång —■ jag
"känner det;" och nu torkade gubben
oförmärkt bort tårarne, som runnö så stora
utför de bleka kinderne.
Detta uppträde skakade häftigt den
känslofulla Alfreds hjerta; men då ban
en gång nämnt sin systers sorg, kunde
lian ej undvika att besvara dan ädle
Gubbens fråga. Han berättade för honom
Ii enriettes bestörtning vid Barons
frieri; huru hennes Mor, som derigenom
trodde att bereda Dottrens lycka, och att
II enriette, blott af fruktan för denna
förening, utbedt sig de fem åren, för att
kunna vänja sig vid tankan att bli sin
gamla goda Onkels maka. "Som jag var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
