Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Land vid jordens odling, och deras forsla egendom, blef det
arbete, som de pa jorden nedlade. Här var således den eaa
odlaren lika fri oeh sjelfständig som den andra. Här kunde
ej den starkes rätt göra sig gällande mot den svagare
förtryckte.
Det fanns således ej annan utväg att förmedla och
sam-manjemka ömsesidiga rättigheter och stridiga anspråk än
derigenom, att alla utan undantag underordnade sig de bud f
• om förnuft och rättskänsla föreskref vo, och på denna vàg
fick utvecklingen af Skandinaviska Germanernas samhällsform
fattning under en lüng följd af Sr obehindradt fortgå.
Ömtålig som Germanen alltid varit om helgden af ömsesidiga
rättigheter, skulle denna ömtålighet naturligen mest visa sig
oeh Iramstä uti omsorgen om rättigheterna till jord, emedan
det i jorden nedlagda arbetet var, oui vi undantaga vapnen,
hans första och följaktligen käraste egendom.
I öfverensstämmelse härmed finner man ocksä i vara
gamla lagar noggranna och omständliga föreskrifter för
betryggande af äganderätten till jord, bestämmande af
gränserna för ömsesidiga äcoomradcn och ansvar för
öfverlrädel-ser deremot. Så säger Uplandslagen WidærboBalhen 18
Kap. | Giör man ra ok rör, vvær|jcr bar ok atakin, <eru
till sæx manna: vvitui, £a ma ban binda; ok till f)inx föra:
ok perx sæx manna: vvilni a han fylla: sum waru ok a
sagu. Hawi mals egbandi wald hvvat han nil| hælder Uf[
hans tnkæ ok rtjij) hænt/iie aollr lösi sik wid b wain lot sum
ban w ij} kombær. Mälsäganden hade således rätt alt låln
upphänga en person, som blifvit å bar gerning lagen och
lagligen öfvertygad alt hafva gjort rå och rör å annans
bolstad eller förstört grannens riimärke ’). Först i
MELands-lag J) Lill. 21
mildras slralTet till 40 markers böter, hvilken
straffbestämmelse sedan återfinnes i 1412 års LandsLag.
Äfven sedan Germanerna i allmänhet upphört alt med vapnen
afgöra uppkomna tvister, var jorden dem sa kär och helig
att gränstvisler derom i tvifvelaktig.! fall ansågos icke kunna
slitas annorlunda än pa det urgamla sättet genom envig s).
1) Samma stadgande återfinnes i y. VVHL. Ull. It» ocli 8ML. BB.
23. I JVorska Lagarne lifter »lei om en Hy lik förbrytare: ’’fja er liann
lardar hiofr oc ut la gr"; "Pa er lian il |jiofr at oc sekr aleigu vid
Konung.’" Cnf. Æl.lr. Gnfath. l-ov 89 ocli 204; Ri. LanilsLov TyvrB. 8;
K. ISyLov. Till. 2:11. Norges Gamle Love indlil 1587 udgivne
ve«l il. Keyser og I». A. Munch.
2) Efter ett manuscript i Cedcrhjelmska samlingen på Ups. Bibi.
3) Lei Alamannorum Tit. 8Si qua contractio orta fuerit inter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
