Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Om de i lagbestämda Ägoskilnader - 4. Omkring Urfjäll och Utjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
dos af sådan jord, som någon granne i liyn ursprungligen
upphrukal af odlingsmark, belägen inom byns område, men
skiljd frän den kring tom|erna liggande gamla odaljorden.
Denna jord kallades i (iölalagarne ’) UlskijJt, i Svcalagarne J)
Dji]tgiærpir, Oj) giæip, och skulle i allmänhet endast
under nyttjanderätt pä viss tid fä innehafvas af odlaren oeh
vid uppkommet skifte lika med den öfriga hy-samfällighcten
delas mellan alla grannarne i hyn, men kunde ock enligt
Svcalagarne under vissa omständigheter blifva odlarens
enskilda egendom utöfver byumålet och sedan vid arfskifte
mellan odlarens arfvingar skiljas från hemmanet i holhyn. Man
finner häraf, att enda skilnaden mellan dessa bägge slag af
last egendom låg i sättet för deras uppkomst, och om äfven
deras egenskaper oeb rättsförhållanden till de bol|ivar på hvars
mark de lågo i början voro olika, så försvann dock denna
skilnad helt och hållet under tidernas längd. I motsats mot
hemmanet i holhyn uied dess odaljord kallades de bägge med
ett gemensamt namn: Umetjhn, Om letjlin, och skulle, der
de funnos, vid afvittring eller arfskifte tillfalla dem, hvilka
togo mindre lott i den urffallna jorden, och vid utmätning
för gäld alllid försäljas, innan hemmanet i holhyn (illgreps s).
I Christofers LandsLag 151$. W\ a omnämnes Urfjelder i
allmänhet såsom en känd sak, ulan alt begreppet närmare
bestämmes, än att Urfjelder lag antingen i nkrom eller iinrjiotn
och således hufvudsakligen bestod af inrösnin&sjord; ett
vilkor, som redan var bestämdt utlaladt i Landskapslagarnc 4).
1 Landslagens s) Tingmälaßalk 27 Kap., der det
stadgas, i hvilken ordning bondens egendom skulle utmätas,
förekommer ordet Utjord första gången och synes der vara
användt i samma bemärkelse, som Umrghn, eller i motsats
mot hemmanet i holhyn och dess odaljord. Samma jord
således, som i förhållande till holhyn, å hvars mark den lag,
kallades Urßielfler eller U/jygitcrtlir, benämndes äter i
förhällande till del hemman, hvars ägare jorden tillhörde,
Um-teglin eller Utjoril. Urfjiclder och Utjord voro derföre endast
<) Ä. AVGL. Jlt. 7: 2; y. WGL. JB. 17; ÖGL. 2: 1.
«) l! pl |j. VVR, 21; 8ML. 111». 13: I; y. AV ML. HU. 21.
3) ÖGL. Alt. 9: pr; IJplL. All. 12, 13; Til. 8: pr; SLL. ÄB.
1: I; y. VVML. Alt. 12: I; TB. 17: pr, 2; LL. AB. 9: pr.
8c de i not. \ föreg, sid® citerade lagrum.
5) 1 del enda manuscript af MELLag, som vi liaft tillfälle att
rådfråga, saknas de 23 sista kapitlen af TingniålaBalkeii, och
således älven det 21 Kap., som efter hvad rubriken synes antydo, skulle
motsvara del 27 Kap. i ChrLLsg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
