Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Om de i lagbestämda Ägoskilnader - 5. Omkring Allmänning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
ej skulle vara pligtige att derföre erlägga någon slag*
af-gäld eller betalning till "bygtlelagen", utan, hvad de
upptogo, skulle de njuta, hruka och behålla liksom andra
krono-hönder. Man har velat förklara detta kungabref så, som
skulle Landskapslagarnas och Landslagarnas stadganden
rörande äganderätten till allinänningarne derigenom blifvit
upp-häfna, och allmänningarna i stället förklarats och blifvit
Kronans egendom. Vid närmare undersökning torde man dock
finna, att Kungabrefvet icke gjorde eller ens »syftade att
göra någon förändring i folkets lagliga rätt till
allmännin-game och de öde skogarne, brefvet rör endast Norrland,
eller den del deraf, der llelsingelagen förut gällt, och intet
ord antyder, all brefvet angick Lands- och
Häradsallinännin-garne. Antager man, att alla Landskapslagarna blifvit
upp-häfna genom införandet af Christofers Landslag, sä
saknades år I .">42 föreskrifter rörande alla stora och öde skogar
i riket, och dä var ii)42 års Kungabref af högsta behofvet
påkalladt, sä vida ej bygdelagen skulle förhindra landets
uppodling genom nybyggen. Anser man äter att
Landskapslagarna ännu gällde 1342 i de delar, som ej blifvit intagne
och ej heller uttryckligen ändrade eller upphäfne i
Landslagen, sä var 1 .’>42 års Kungabref endast ett upplifva||de af
Helsingelagcns stadgande rörande de stora och öde skogarna
i Norrland, med tillägg af den från de öfriga Landskapslagarna
hemtade grundsats, att de blifvande nybyggarena i Norrland
skulle, i likhet med allmänningsbönderna pä lands- och
härads-allmänningnrne, erlägga årlig afgäld till det rätlsförbund,
som lemnade deiu skydd, och hvilket rattsförbund nu var
Staten, hvarföre nybyggarena i följd deraf skulle blifva
kronobönder. I hvilketdera fallet som helst finuer man
således all Gustaf I ej införde någon ny eller främmande
grundsals rörande äganderätten till skogarna. Samma grundsatser
och föreskrifter, soin K. Gustaf I uti nyssnämnde Kungabref
uttalade rörande skogarna i Norrland, tillämpas några år
senare genom Placatet om allmogens fattigdom den 19
A-pril l.’)."»i> pä Dal och Vermland, men man torde ej kunna
uppsöka något ställe i Konung Gustaf l:s förordningar, der
han uttryckligen förklarar de gamla Lands- och
Härads-all-mänililigarne vara kronans egendom.
I Skogsordningarna den 22 Mars 1(>47 och 29 Augusti
ICG4 ’) finner man nu den redan i Landskapslagarna grun-
’} Sclimetleinans Jnstitiæverk.
<i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
