Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om Ägoskilnader, bestämda genom gränsmärken och skriftliga handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
bredd upphuggas ’), och alt rå ocb rör i grflnser mellan
Härader och Län, skola göras sn stora, att de kunna skiljas
från byarör.
Sädana äro i hufvudsaken äldre och nu gällande lagars
föreskrifter om gränsmärkenas beskaffenhet. Bruket har dock i
väsentliga delar afvikit derifrån. Den i |GOG års Kongl. Bref först
stadgade och sedan i 1754 års Lag intagna föreskriften, att
stora stenhällar skulle läggas under rören, befanns genast vara
opraktisk och har måhända derföre aldrig blifvit iakttagen vid
rörläggningar. Landtmätare!! Erik Agncr, hvilken säger
sig hafva praktiserat i 40 ar, uppgifver säsom skäl härtill
alt man har Bvårt att vid rörläggningen af en by finna
behöfligt antal passande stenhällar och alt rörläggningen
derigenom fordrar stort arbete och kostnad, så att de fattiga
och medellösa heldre föredraga att lida orätt än alt
underkasta sig de stora ulgiflerna med rörläggningen; "ty",
tillägger Agner, "hafva några Justitiarier ocb dem i slike
tillfällen adjungerade skäligen pröfvat att fullfölja rörsältningen
någorlunda efter orlens beskaffenhet och etter närmast för
banden hafvande vilkor, än låta sådant belt och hållet blifva
tillbaka, till dess höga öfverheten efter sakens beskaffenhets
klara föreställande annorlunda kunde förordna ocb i nåder
förklara, buru vid en eller annan Casu man härvid sig
re-gulera och förhålla måste." Likasom det skedde fore 1750,
sä hafva lain||inätarena i allmänhet allt framgent gått till
vaga vid rörläggningar, och således finnas dessa stenhällar
hufvudsakligen på papperet 3). De skäl, som Agncr
uppgifvit mol stenhällars nedläggande under rösen, finnas ännu i
dag, och man torde ej kunna bestrida deras giltighet,
isynnerhet som Landtmäteriet sedan |GOG gjort så betydliga
framsteg, att inan numera lättare och med mera
tillförlitlighet kan af kartan och resebeskrifningen finna en rågångs
läge och sträckning än af elt G qvarter långt streck
inhugget i en stenhäll. Emedlertid föreskrifver lagen ännu i dag.
I) Fiirut brukade mail hugga rågata mellan Landskap, Härader,
Socknar ocb Byar 12 alnar breda, men genom Kam. Coll. Circ Br.
den Ut Januari 17C5 inskränktes bredden till O alnar ocb genom
I.audtm. Förordn, den 22 November 17C(J ytterligare för rågata
mellan byar ocli heuiman till 5 alnar, samt bredden på andra rågator
till G alnar.
«) Örtuga Delu-Bok af Erili Agner, tryckt 1750, pag. 107.
s) Alla de landtmätare författaren rådfrågat hafva förklarat, att
de ej sett stenhällar under något gammalt rör, som de rifvit, ocb ej
heller sjelfva lagt några stenhällar uuder nya riir.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
