Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om Ägoskilnader, bestämda genom gränsmärken och skriftliga handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
For den händelse, att rå och rdr ej funnos, fordrades enlligt
Svealagarne och Landslagen enahanda bevisning genom vitlnien,
som blifvit här ofvan omnämnd. Uplandslagen s.’iger ock: aarni
qamblir garpær ok fornir byæ mællum giffs ok pöui ivizcorp
ocli i Landslagen heter det: ära tlia gamla G ar da och fotrne
byn indium, tlia gifs them witzord. Man finner således alt
gärdesgårdar ej ägde vitsord såsom gransskilnad, förr an
styrkt blifvit, att de i fordna tider tillkommit och
oafb|rutet stått på samma ställe. Den allmänna regel, hvilken de
gamla lagarna här, liksom på inånga andra ställen,
uttrryc-ka med angifvande af ett cuncrct fall, lyder sålunda i vår
nu gällande lag: Finnas ej rå och rör; hafve tå gamla
ggär-desgårdar, berg och forne stenrösen, diken, häckar eller
annat märke vitsord, ther the af ålder för laga skilnad hålllne
blifvit.
Sedan vi nu sett, hvad vigt och betydelse lagarnes
fiore-skrifter om sättet för gränsmärkenas tillkomst hade vid
tvister om ägoskilnader, vilja vi redogöra för senare tidders
stadganden härom. Fnligt Landslagen fordrades, som vi ssett,
två särskilda åtgärder. Först rörets nedsättande genom och
i närvaro af alla grannarne; sedan Häradshöfdingen»
beksräf-telse derå genom dom å tinget på grannarnes anmälan.
S>må-ningom sammanföllo dessa bägge åtgärder till en enda, uitan
att man kan angifva tiden härför. Vi finna blott allmäänna
bruket i 17:de seklet vara, att Häradshöfding med vanliigen
7, men stundom äfven färre antal nämndemän i granna|rnes
närvaro verkställde rörläggningen, dervid Häradshöfdingen»
förda protocoll, som innefattade en beskrifning öfver röiren,
i stället för den fordna domen utlcmiiades till parterna och
aprum bort Intil. Att höstce tninning här si..ill betyda den eriiuiring
oin besittning åfjord, som sträcker sig längst tillhaka i tiden, ttorde
vara otvifvelaktigt. Men lika obestridligt är väl ock, att ordet
Ihort-latn omfattar all slags afhändelse åfjord, och således äfven den, som
skedde genom försäljning. Fnligt ordalydelsen i ofvannämnda
deelini-tion skulle liiistæ murning derföre kunna omfatta endast några fia år,
blott jorden derunder varit i två ägares händer. För att emed|lertid
rätt fatta betydelsen af nyss anförda ställe, måste man ihågko||mma,
att jordegendomar först i en långt sednare tid började blifva en i
handelsvara, som inom få år går genom liera ägares händer, och attt
försäljning åfjord ||S|tån endast i det fall ägde rum, att ägaren g<enom
iråkad fattigdom blef oförmögen att behålla jorden (Jmf. ÄWVML.
BI). 1; YWML. JIt. 1). Meningen med höslæ minning hlifverr då,
att det skulle vara en erinring, som sträckte sig genom två
gernera-tioner, och här ligger således redan ett frö till den definition päå
urminnes besittning, som sedan i 17:de seklet blef antagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
