Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om Ägoskilnader, bestämda genom gränsmärken och skriftliga handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
(tullades liiibref ’). Sådana råbref, många öfver 100 år
gamla, åberopas öfverallt i Landtmäteri-prolocoller från förra
hälften af 18:de seklet, och inan torde derföre fä anse
föreskriften i §• 1 af 1(504 års Skogsordning, der det heter: alt
Häradshöfding och Nämnd skulle draga försorg om
rörlägg-ningcn kring Härads- och Sockne allinämiingarne, blott
innefatta en tillämpning af redan vedertagen praxis 2).
1) Såilan var regeln. Likväl bände ock att domstolen förordande
vissa personer (såsom länsmannen med biträde af några nämdemän,
eller några andra i orten ansedda personer, eller nek blott nämdemän)
att vid förefallande tvister uppgå rågångarne. Trallades då
förlikning, uppsattes äfven denna i for fl] af råbref, ncb erhöll samma
benämning. Råbrefven undertecknades ej blntt med lagläsarens namn
och sigill, utan äfven med nämdcmänneiis bomärken. Först i slutet
af I7.de seklet finner man några nämdemän, som kunde skrifva sina
namn.
2) Det torde vara öfverflödigt att belasta vår afhandling med
anförande af bevis för alla dessa uppgifter. Man behöfver blott taga
ett Landtmäteriprotocoll öfver någon större förrättning i förra
hälften af 18:de seklet, för att se öfverflödiga bevis derpå. För dem,
som ej känna råhrefveiis form och beskaffenhet, införes emedlertid
liär ett prof. Det lyder så: "År efler Christi hörd 1040 den |tf
Augusti var befallningsmamien välaktad Iljerdt Lotnan och jag Ingolf
Ped||ersson, Landsdomare, med efterskrifne gode män af Hedemora
sucken Lars Olsson på Ivarshyttan, Erik Mattsson på IVorsliytian,
Matts Andersson i Ilrunna, af Tuna socken ofvanbrbn Rnut Olssön
i Skomsarby, Matts Andersson i Ånge, Johan Göransson i
Norain-niundsberg, Malts Göransson i Rettarebo och Länsman iitomliron, på
en ransakuing vid llarliytian ocli Uargårdrn på den ena sidan, lVybo
och Morhygge Fjerdingar på den andra sidan om skogsskilnaden dem
emellan, som många år varit klagomål ölver, och funno vi nogsamt,
att der varit en stor oreila gjord af de annalkande, men som
rågan-gen var mycket igeuvent och mycket var skedt af okunnighet sä
ef-tergaf Olof Larsson sin tagna skada, för Ilarbyttan och äfven för
üargjrden, men begärde af o>ss att vi skulle rigtig rågång göra, som
alla skulle lyda, som varit af gammalt efler de gainla üoiuar, oeli
skedde sålunda. Hargårdsskogen börjar vid en furustubbe norr om
.Tutcboda damsjön nek slår utmed en vacker tall, och rummet kallas
linvallens backe, derifrån vester norr till en furustubbe vid en liten
vägstig i Trågherget, sedan tager Ilarhytteskogeu vid och går ifrån
denna stubbe, som står på en stenbaeke, till en slrn, derest llondbytte
och AVesterviksskogen på andra sidan miita, hvilket går nordväst,
sedan till ett rösc i Kyrkesvedberget ocb till landsvägen i
oxfallsbac-ken till ett röse vid en stor gran och sedan i sjön Gläckjeu till två
stenar, och är detta råmärke på östra sidan omkring Ilarbyttan ocb
Ilargården. På vestra sidan börjar densamma vid Rrunteboviken i
Gläck jeu och går till ett röse norr om vägen i söder och derifrån till
en tall vid låiigabron pä talludden, som står i söder härifrån, och
sedan tvärtöfver sjön till Wasbäcken och söder derifrån till en
fiiTU-stubbe, samt derifrån till Yllingsbergs hägnaden uti Öster, der Jntebo
skogen emottager. Således är delta den andra rågången omkring
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
