Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Björken och stjärnan. 1—5, af Zakris Topelius - Julkvällen, af Johan Ludvig Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vägen alt framgent ännu! I gingen efter björken —
hon betydde edert fädernesland: välan, må det vara
eder kärleks och edert arbetes mål, så länge I lefven!
I gingen efter stjärnan — hon betecknar det eviga
lifvet: välan, må hon lysa er hela eder lefnad igenom!”
”Amen, ske altså!” sade barnen och modern med
knäpta händer.
Zakris Topelius.
Julkvällen.
^H)en bleka månen sken på mon,’
af hunger tjöt i klyftan lon,
och hundens skall ljöd långt i byn;
men vandrarn gick vid skogens bryn —
i ödemarken låg hans tjäll.
Det var en kulen julekväll.
Han skyndade sin trötta gång
på stigen, öfveryrd och lång,
af barn och maka väntad hem;
han bar ett högtidsbröd åt dem,
på herregåln i byn begärdt.
De själfva länge bark förtärt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
