- Project Runeberg -  Fosterländsk läsning för barn och ungdom /
84

(1869) [MARC] Author: Artur Hazelius - Tema: Alphabet books and readers
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Den fula handen och den vackra handen. En sannsaga, af Fredrika Bremer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och bar henne bort midt för deras näsor, som blefvo
så långa, så långa, mån I tro, att de kunde ha stött
emot hvar andra, om inte både Sven och Gertrud
hade fallit baklänges af bara förskräckelse, när den
stora fula handen kom och tog bort deras kvällsvard
och försvann med honom, ingen kunde begripa huru.
Men de sade: ”Vi ska inte bry oss öm det, utan
lägga oss att sofva, och så är det i morgon lika
godt.” Och de lade sig, men hade svårt att sofva,
ty ufvén satt i rönnträet och skrek: ”Uh, hu, hu!”
Och de tykte, att den fula handen stökade i stugan,
men det var så mörkt, att de ingen ting kunde se.

Slutligen somnade de likväl; och när de
vaknade, så var det stora dagern, och då såde mannen:
”Gå nu opp, hustru, och koka kaffe!” Och hustrun
gick, gjorde eld, men just som hon skulle taga
kaffepannan, hvad tron I hon fick se? Jo, den
där stora fula handen, som grep i handtaget på
kaffepannan och for ut med henne i ett huj, som om det
varit genom väggen. Nu blef mannen mycket ond
och knöt näfven och sade: ”Ja kom’du bara en gång
till, du fuling, så skall jag klämma dig, så du skall
minnas’ det; och nu går jag till länsman, jag.” Och
han steg opp, klädde sig och ville ta sin
helgdags-rock; men då han skulle ta ned honom ifrån spiken,
kände han, att någon drog i rocken, som var starkare
än han; och när han såg sig om — se, då var det den
fula stora handen, som höll i hans rock och behöll
honom också och försvann med honom, innan
bonden hunnit begripa, huru det gick till.

Men så gick det nu livar eviga dag. Hvar enda
dag kom den fula handen in i stugan och tog bort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:50:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ahflas/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free