Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Sägner om jättar - 5. Jätten Rolf i Topp, af Rikhard Dybeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kväll kom jätten Rolf i Topp-med sex
andre jättar till Stalltjärnstugan. Det var vinter, och
de hade länge ränt på skidor; men som snön var
djup och tung, så hade Rolfs sex följe-svenner ett
godt stycke från stugan tröttnat. Rolf, som ej velat
lemna följet kvar i skogen, hadé då tagit alle sex
jättarne på sina skuldror och sålunda fört dem med
sig till härbärget.
Öfver stugan rådde vid den tiden ett svårt troll,
af hvilket vägfarande hade största olägenhet. Endast
genom att vara alldeles tyst kunde man undgå dess
illfunder, men den, som gjorde det minsta buller, blef
genast angripen och dödad. Detta viste Rolf och
gick därföre med de sex jättebröderne i största
tysthet till hvila’på loftet, där de snart insomnade utom
Rolf. Efter en stund väkte han de öfrige jättarne
och sade dem, att de i sömnen snarkade så hårdt,
att stugan skakades, och förmanade han dem att
därmed upphöra, på det trollet icke måtte till deras
ofärd störas. Härefter insomnade de åter.
Men det hade icke lidit längre än till midnatt,
då Rolf väktes af någre män, som emellertid kommit
in i stugan och nu höllo på att taga till bästa ur
sina matsäckar, hvarvid de mycket larmade och
hojtade. Ingen hade sett Rolf, som satt tyst och
tänkte, huru han bäst skulle vara beredd på hvad
hända kunde.
Nu öppnades dörren, och oförmärkt inkom i
stugan en liten svartklädd gumma, som sakta gick
bakom männens ryggar och nöp den ene efter den
andre af dem, hvaraf de nedföllo stendöde. Hon hade
sålunda dödat nio män, och blott en återstod. ”Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
