Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Linné i utlandet: vistelsen på slottet Hartekamp i Holland, besök i England och Frankrike. Det nya systemet, och dess triumf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig så länge. Ack, hade jag vetat att det var det sista besöket och de sista orden af den ädle vännen, huru gerna skulle jag icke velat hålla honom qvar och förlänga hans dagar».
En septemberafton 1735, då han från en bjudning hos Seba skulle återvända till sin bostad, tog nämligen Artedi miste om vägen och kom till en af Amsterdams många kanaler utan ledstänger. Han föll i vattnet, hans rop och hans dödskamp blefvo icke hörda, och fjerran från fäderneslundet blef den unge svensken ett offer för det element, med hvars invånare han var så förtrogen. Med bitter sorg skyndar Linné vid underrättelsen härom till Amsterdam och sörjer för att den sista hederstjensten blef bevisad vännen. Redan i Upsala hade de ömsesidigt insatt hvarandra till arfvingar af sina böcker och handskrifter. Linné tänkte nu inträda i sina rättigheter och taga vara på vännens vetenskapliga ära. Men den värd, hos hvilken Artedi bott och hos hvilken han blifvit nödsakad att sätta sig i skuld, ville ingenting utlemna, utan ämnade sälja qvarlåtenskapen på auktion. Seba gaf blott 50 gulden till begrafningen, men Cliffords frikostighet kom nu Linné till hjelp. Denne inköpte handskrifterna och skänkte dem åt honom. Det förnämsta ibland dem, verket om fiskarna, utgaf ock Linné 1738. »Hvem kunde göra detta bättre» — säger han i förordet — »än den, som var så bekant med Artedis stil, idéer och hela metod. Hur lycklig skall jag icke skatta mig, om jag förevigat minnet af min olycklige vän och för alltid bevarat ett verk, som i sitt fack är ett bland de bästa och förtjenstfullaste. Artedi har gjort sin vetenskap, som var en af de svåraste, till en af de lättaste. Måtte det gifvas flera Artedi’s, som så beskrifva djurriket.»
Det var i början af våren 1736, som Linné började sin verksamhet på Hartekamp. I detta paradis, såsom han sjelf kallar det, kommo de stora planer, som länge grott hos honom, till mognad, efter det han genom en resa till England, företagen på Cliffords bekostnad, på sommaren 1736, ytterligare utbildat sina iakttagelser och gjort sitt vetande och sitt skarpsinne gällande bland briternas mest berömda vetenskapsmän.
Den störste kännaren och samlaren inom naturhistoriens fack
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
