Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Linné i utlandet: vistelsen på slottet Hartekamp i Holland, besök i England och Frankrike. Det nya systemet, och dess triumf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var då den ofvan nämde baroneten Hans Sloane, sedermera stiftare af British Museum. Till denne hade Linné från Boerhave ett rekommendationsbref så lydande: »Linnæus, som öfverlemnar detta bref, är ensam värd att få se er och att af er blifva sedd. Den som ser er båda tillsammans, han skådar två män hvilkas like verlden knapt eger.»
Men oaktadt anbefallningen i sådana uttryck, hvilka Boerhave med sitt enkla, från smicker skilda umgangssätt väl aldrig förut begagnat, och hvilka Sloane aldrig hört om någon främling, blef dock Linné icke så varmt och vänskapligt mottagen som han förestält sig. Den gamle Sloane tyckes hafva illa upptagit komplimangen och sammanställningen med den unge mannen, hvilken likväl under samtalets lopp lyckades utplåna detta ofördelaktiga intryck, såsom ock blef fallet med Miller, föreståndaren för den botaniska trädgården i Chelsea. Då nämligen denne förevisade sina växter och uppräknade dem med äldre, föga träffande benämningar, teg Linné stilla. Hans tystlåtenhet togs för okunnighet och Miller yttrade till en bekant: Borgmästar Cliffords botanist är mig just en stor man; han känner ju inga växter. Linné fick veta detta och gick åter till honom. Miller begagnade ånyo de gamla namnen. Hvarför använder ni dem? sade Linné; vi hafva ju kortare och bättre. Miller blef förtretad, men vid förnyade besök höll han undervisningen till godo, gaf åt Linné de växter, som behöfdes för den Cliffordska trädgården, och inrättade sedermera sina egna samlingar efter Linnés system.
Från London begaf sig Linné till landets förnämsta akademi, till Oxford, hvars störste och namnkunnigaste botanist vid denna tid var Joh. Jac. Dillenius, bördig från Hessen, till hvilken den rike engelsmannen W. Sherard stod i samma förhållande som Clifford till Linné. Vid Linnés första besök hos Dillenius var Sherard närvarande och sedan man något samtalat på latin sade Dillenius på engelska till Sherard: Ser ni, detta är den unga karlen, som bringar oreda i hela botaniken. Linné förstod detta, eftersom sannolikt ordet confound (confundere) blifvit, användt; men han låtsade som om han ingenting begripit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
