Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Ett inqvisitionsmål. Linnés ställning till den kyrkliga ortodoxien och hans åsigter om Nemesis divina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den andra. »Nemesis!» säger man med ett löje, och vill dermed icke just beteckna en makt, som håller sin hand lyftad mot otroheten, utan man åsyftar blott det besynnerliga, hvilket så att säga haft sitt finger med i kuvertens förvexling.
Allvarsammare blir det vid berättelsen om förmyndaren, som hade tillskansat sig omyndigas medel, men som fyndigt slapp undan ansvaret, köpte en gård ute på landet och flyttade dit — och så drunknade en afton hans enda barn i en mergelgraf vid gården. Att någon drunknar i en mergelgraf, tillägger man annars ingen särskild betydelse; men i detta fall kommer det betydelsefulla af sättet, hvarpå man ställer mergelgrafven i förbindelse med de omyndigas förmögenhet. Här talar den stora, mindre bildade allmänheten gerna om »Guds finger».
Det är en slående anmärkning af den danske författaren M. Goldschmidt — som i sina »Lifserindringer og resultater» nyligen gifvit en utförlig och intressant framställning af nemesisbegreppet — att de drag ur lifvet, som Linné upptecknat under rubriken Nemesis divina, kunna i vissa afseenden sättas vid sidan af mergelgrafshistorien, men att man derjemte må framhålla som Linnés förtjenst, att han, ehuru oklart och inkonsekvent, ville uppfatta lifvet såsom ett ordningens och ett rättfärdighetens rike. Vi skola nu anföra först några af Linnés lefnadsregler och filosofiska sentenser samt derpå det hufvudsakligaste af anteckningarna om Nemesis divina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
