Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de aisopiska fabelsamlingar, som bevarats till vår tid, äro de
två äldsta avfattade på vers; den ena, skriven på grekiska, har
till upphovsman Babrios, vilken levde under något av de
första århundradena efter Kristus; den andra, skriven på latin,
är författad av en frigiven slav vid namn Phædrus, vilken
levde under de förste romerske kejsarne, alltså vid tiden
omkring eller strax efter Kristi födelse. Vidare äga vi några
samlingar prosafabler, vilka först under nutiden hopfogats till
en enda bok. Dessa fabler ha tydligen, i den mån de ej
hämtats ur någon antik skriftställare som i förbigående omtalat
dem, ofta nog fått sin slutliga form först under sen tid,
under medeltiden eller den äldre kristna tiden; språkliga
egenheter, enstaka anspelningar och den religiösa karaktären hos de
sedelärande tillämpningarne antyda detta.
Om alltså de aisopiska fablerna till sin form äro avgjort
yngre än Aisopos, så äro många och troligen just de mest
karakteristiska av dem till sitt innehåll äldre än han. Djurfabeln
är mycket gammal; den är i vart fall äldre än historien. Den
är vidare internationell, den har liksom andra folksagor vandrat
från land till land, och dess typiska motiv kunna uppträda
under de mest skilda luftstreck och omständigheter. Men det
finns onekligen vissa drag hos fabeln som måste göra den
särskilt passande till att upptagas och omdiktas av hellenerna. Det
är heller ingen tillfällighet att dess uppkomsttid i Hellas
förlägges till 500-talet f. Kr., och att man anser en slav vara dess
upphovsman.
Icke alla aisopiska fabler äro djurfabler. Vissa av dem handla
om växter, andra om människor, åter andra om gudar eller om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
