Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Många av dessa drag äro äkta helleniska: så förkärleken för
det typiska, för tvist och tävlan, för dispyter och dräpande svar,
för det sinnrika och det ironiska. Den helleniska fantasien
tilltalades av fabelns fantastiska form, det helleniska
verklighetssinnet av dess kärva livsvisdom. Särskilt passade
emellertid fabeln det helleniska lynnet på 500-talet. Ty denna tid var
tiden för den grekiska filosofiens uppkomst. Men filosofien
hade ännu ej tagit vetenskaplig form, utan den yttrade sig mest
uti fristående, ur livets erfarenheter direkt härledda satser;
den avsåg också snarare att meddela praktisk livsvisdom än
teoretisk världsförklaring. En dylik för-filosofi kunde utan
svårighet använda fabeln som litterär uttrycksform.
Aisopos’ fabler röja också tydliga spår av 500-talets sociala
förhållanden. Denna tid var en brytningstid. De
motsättningar mellan maktägande och förtryckta, mellan rika och fattiga,
som mognat till utbrott redan under 600-talet, fortlevde då
alltjämt och fyllde tiden med skarpa brytningar, ja, ej sällan
blodiga inbördesstrider. Redan hos Hesiodos, vilken antagligen
levde under 600-talet, har den sociala meningsbrytningen
använt fabeln som agitationsmedel. I dennes Verk och
dagar berättas om en hök, som hade fångat en näktergal, och
när denne klagade över våldet, ropade till den: ”Vad käbblar
du för? Du lär i alla fall få följa med varthän jag för dig.
Jag kan äta upp dig när jag vill, ty jag är starkare än du.”
Maktfilosofien har gamla anor, som synes. Hesiodos
tillämpar denna fabel på de maktägande adelsmännens förhållande
till de fria men maktlösa bönderna. Aisopos, som icke ens var
fattig och fri utan en slav, hade ännu större anledning att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
