Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Näktergalen och höken
- Eken och vassrören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÄKTERGALEN OCH HÖKEN
En näktergal satt i ett träd och sjöng så vackert,
som bara en näktergal kan göra. Då fick en
hungrig hök syn på honom och grep honom i sina klor. I sin
nöd bad näktergalen höken att han ej skulle äta upp
honom. Ty icke kunde väl den, som var så liten, räcka
till att fylla hökens stora mage. Om höken var
hungrig, vore det väl bättre att han sökte få tag i en större
fågel, sade näktergalen. Men höken svarade kärvt:
”Jag vore väl tokig, om jag släppte en liten stek som
jag har i mina klor, för att jaga efter en stor som jag
inte ser skymten av.”
De starke veta bäst vad som gagnar dem själva —
och skadar de svaga.
EKEN OCH VASSRÖREN
En ek som stod vid randen av en flod hade ryckts
upp med rötterna av vinden och vräkts omkull
bland vassen. Förvånad frågade den vassrören: ”Hur
kommer det sig, att ni, som är så bräckliga och svaga,
ej ryckas upp med rötterna av den hårda vinden, som
jag ej kunde stå emot, fast jag är så stark?” ”Jo”,
svarade vassrören, ”det kommer sig av att ni starka
ekar sätta er till motvärn och strida mot vinden, medan
vi böja oss undan för den. Därigenom ryckas ni upp
med rötterna, men vi bärga oss oskadda.”
Det kan vara bättre att ibland böja undan för
människors vrede än att sätta hårt mot hårt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:52:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aisopos/0032.html
