Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katten och tuppen - Hararne, örnarne och rävarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATTEN OCH TUPPEN
En katt hade fångat en tupp men han ville icke äta
upp honom, innan han hittat på någon god
förevändning därför. Följaktligen sade han att tuppen bara
var till förtret för människorna, då han ju gav hals mitt
i natten och ej lät dem sova i fred. Då tuppen genmälde
att detta var till stor nytta för människorna, eftersom
de kunde komma upp i tid och göra sina sysslor, hittade
katten på en annan förevändning, nämligen att tuppen
förde ett dåligt liv, då han ju hade sin mor och sina
systrar till fruar. När då tuppen förklarade att han
även därmed var sitt herrskap till nytta, eftersom de
fingo mycket flera ägg på det viset, så utbrast katten:
"Nej, du må komma med hur många skenfagra svar
som helst, jag tänker i alla fall inte svälta längre"; och
så åt han upp honom.
Kan en illasinnad icke hitta på någon god
förevändning för sitt dåd, så gör han dådet utan någon
förevändning.
HARARNE, ÖRNARNE OCH RÄVARNE
Hararne hade en gång börjat krig mot örnarne. De
uppmanade rävarne att bliva deras
bundsförvanter. "Det skulle vi gärna ha blivit", svarade dessa,
"om vi inte händelsevis hade vetat, vilka som äro era
fiender och hurudana ni själva äro som krigare."
De svaga äro ej eftertrådda som bundsförvanter.
SO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
