Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den girige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GIRIGE
En girig man hade utbytt allt vad han ägde mot
guld, och guldet smälte han ihop till en stor klump,
som han begrov i sin trädgård. Och det var som hade
han begravt sin själ och sitt förstånd på samma gång
som guldet. Var dag gick han bort och grävde upp
klumpen för att vara viss på att den fanns kvar. En
gång fick en av hans tjänare syn på honom, medan
han stod där och grävde, och förstod strax vad det var
han höll på med. Så snart den girige gått bort,
passade tjänaren på och grävde upp guldklumpen och
tog den med sig. När den girige nästa dag kom för
att se efter sin skatt, var skatten borta. Bara ett tomt
hål visade var den legat. Då började han gråta och
riva sitt hår i förtvivlan. En man, som gick förbi,
undrade vad som stod på. Den girige talade om att
han fått sin kära guldklump bortstulen. "Å, var det
ingenting annat", sade mannen, "då har du intet skäl
att sörja. Ty ditt guld var i verkligheten aldrig
riktigt ditt. Tag en gråsten och lägg i gropen i stället
och inbilla dig att den är guldklumpen! Du kommer
att hava lika stor glädje och nytta av den. Ty jag hör
ju, att medan guldet var kvar i din ägo, vågade du
aldrig göra något bruk därav."
En saks värde beror icke på den själv utan på det
bruk vi göra därav.
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
