Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åsnan, tuppen och lejonet - Lejonet och tjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅSNAN, TUPPEN OCH LEJONET
En åsna och en tupp vistades i samma boskapsfålla.
Ett lejon strök omkring i trakten och ville gärna
komma åt åsnan, men så fort det närmade sig, satte
tuppen till att gala med full hals, och då flydde lejonet.
Ty det påstås att lejonet, så modigt det än är, blir
förskräckt, då det hör en tupp gala. Men när åsnan
såg lejonet fly, trodde hon fullt och fast, att det var
för henne det vart så förskräckt. Därför tog hon sig
en dag före att springa efter lejonet för att klappa om
det riktigt. Men så fort de kommit utom hörhåll från
tuppen, stannade lejonet, slog med lätthet åsnan till
marken och åt upp henne.
Den som är född fredlig, bör ej söka utmärka sig i
strid.
LEJONET OCH TJUREN
Ett lejon hade fått syn på en stor och präktig tjur
och gripits av ett starkt begär att äta upp denne.
Men han fann tjuren väl stor och stark för att ge sig
i kast med. Han fann därför list lämpligare än strid.
Alltså lät han hälsa tjuren, att han just skulle slakta
ett får och med anledning därav gärna ville se tjuren
hos sig på en festmåltid. Han tänkte nämligen passa
på att överfalla denne, medan han satt till bords.
Tjuren kom också och fann, att lejonet hade gjort en
väldig massa tillrustningar till måltiden, men intet får såg
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
