Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Newa, den gudaborna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i mörkblå färger målade båtar. Deras anor härleda sig från Motala
verkstad. Om än de flesta af dem äro byggda på ryska varf, så har man
likväl gjort detta efter modell af svenska båtar. De flesta af deras
skeppare äro finnar eller svenskar. Man kan genast se, att de inte tillhöra
den ryska typen, dessa väderbitna, oftast buttra ansikten, hvilka se ut som
om de gåfve hela omgifningen den som flyger och far. Snabbt ila
ångsluparna omkring och sätta lif på floden, det första lifvet för året. Sedan
kommer turen till pråmarna, hvilka dyka upp till stort antal, likt flugor
om våren. Många af dem äro ända till 50 m. långa, oskönt byggda af
tunt virke, kattryggade af ålder och skröpliga som gamla mamseller.
Deras öde blir på äldre dagar att kanta Newas stränder, där spanten likt
ofantliga refben sticka upp och inge ett ogement sorgligt intryck, ty det
är dödens och förgängelsens saga de förtälja.
Nere vid hamnen blir det lif.
Paviljongerna, som garnera kajerna och tjänstgöra som kontor,
biljettförsäljningslokaler och em- och debarkeringsplatser ha fått cti sista hyfliug
af snickaren eller strykning af målaren, och nu lägga slupar och
ångbåtar af alla storlekar och typer till. Allt skiner och blänker, ty allt är
nytt. Newa är inte jungfrulig längre, hon börjar mogna och ta lifvet på
mera allvar.
 |
| Restaurangpaviljong, uppförd på en pråm. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
