S:t Petersburg / 27 (1909) Author: Iwan T. Aminoff - Tema: Russia Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad morgonsolen blottar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uniformsklädda, unge män, tydligen juris studerande att döma af de trekantiga
hattarna. De sitta bekvämt tillbakalutade mot ryggstödet och röka sina
cigaretter. När de upptäcka den i bjärta färger klädda kokotten, knackar
den ene kusken på ryggen, och ekipaget stannar, hvarvid hästens bakben
synas vika sig under honom och han nästan sätter sig på stenläggningen
genom det bryska sätt, hvarpå kusken drar åt sig tyglarna.

De båda passagerarne hoppa ut och närma sig flickan, som stannat.
Ett hviskande samtal utspinner sig, och därpå stiga alla tre upp i vagnen
och taga plats, hon i den enes knä. Kusken får en order, vänder
fordonet, och sedan bär det af med samma blixtsnabba fart.

Stadshuset.

Det promenerande sällskapet har hunnit fram till stadshuset, hvars
spetsiga torn med sin klocka — en tornklocka är en ovanlig syn i
Petersburg — framträder med mörk silhuett mot himlen, som börjar ljusna. I
det lilla kapellet bredvid lyser ett vaxljus framför ikonbilden (helgonbilden),
och en gammal kvinna synes knäfalla framför densamma i tyst bön. Hvem
vet hvilka kval som drifvit ut henne på gatan midt i natten! Hon synes
ej så tarfligt klädd, att detta kunnat uppväcka misstanken, att hon saknat
härberge för natten, och bekräftelse att så ej är fallet får man, då hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>