Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petersburgs hufvudpulsåder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men hvad är detta? Det lyser rödt från en kuskbock, och ett elegant
ekipage kommer rusande framåt.
Tjälavjäken (människa, vanlig benämning på kypare) upplyser om, att
det är ett hofekipage. Det närmar sig, och en äldre, uniformsklädd herre
tittar ut genom fönstret under bråkdelen af en sekund.
»Det är Wladimir Alexandrowitsch», upplyser sagesmannen. »Han är
tsarens farbror.»
Främlingen blir förvånad. I hans föreställning ingår det som ett axiom,
att ingen af käjsarfamiljen kunde våga sig ut utan att gatorna afspärrades
och en stark eskort medföljde, och här reste dock en af de mest fruktade
storfurstarne lika ogeneradt som hvilken privatman som hälst. Hvad tänkte
revolutionärerna på? Hade de blifvit frommare under de senaste
åren?
Åhnej, men man anser sig sakna anledning att döda blott för nöjet att
döda. I det allmänna medvetandet lära storfurstarne i gemen icke vara
så farliga för folkets frihet, som man först velat påstå, och så råder det
äfven ett visst lugn för ögonblicket.
Man föreställer sig gärna, att Petersburg under revolutionsdagarna skulle
varit ett fullkomligt anarkistsamhälle, där mord och plundring hörde till
ordningen för dagen. I själfva verket var det endast få delar af staden,
där folket åtnjöt det tvifvelaktiga nöjet att utgöra mål för kosackernas
nagajkor, polisens revolvrar och soldaternas gevär. När den infödde
peters-burgaren åtskilliga dagar efter tumulten i utländska tidningar läste hvad
som passerat, utbrast han med den tyske fursten: »potzdonnerwetter, haben
wir alles dies selbst gethan!» Den icke petersburgska pressen kom med
åtskilligt mer färglagda skildringar än som motsvarade verkligheten.
Och drar man sig för att gästa Petersburg därför att man tror sig få
obehag från polisens sida, bedrar man sig. Främlingen går säker där,
och man är mycket mer förekommande mot honom än hemma.
Man kan ej se, att broarna där Newskij passerar kanalerna äro broar.
De äro steulagda, breda och gå i ett med gatan, stundom med en
obetydlig lutning. Vore ej kanalerna vid sidan, skulle illusionen af gata vara
fullständig. Men där vid Moika ser det dödt ut. Ingen ångbåtstrafik,
knappt en båt eller pråm. Newskij är fordrande och vill ensam ådraga
sig uppmärksamheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
