Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna stiga. Det andliga området är i detta hänseende en trogen kopia
af det världsliga.
 |
| Man kysser ikonbilden. |
Om än inre lif saknas, så söker man ej sätta detta med yttre former.
Ingenstädes finner man så många ceremonier, pompösa och för ögat
tilltalande, som inom den ortodoxa kyrkan, och dess präster måste tidigt
vänja sig vid en viss skådespelarkonst för att ge ett uttryck åt dessa
former. hvilket kan leda den kyrkbesökande allmänheten i den stämning,
man vill skapa. Prästens tal är entonigt, men dock omväxlande, hans
sång ligger det något visst mystiskt uti, som verkar suggererande. Han
söker att få ett djup på sin stämma, som närmar sig bölande. Då
han rör sig framför altaret, sker detta väl öfverlagdt, långsamt,
systematiskt, och den blick han kastar på allmänheten är klar, fjärrskådande,
djup liksom hans egen själ skall synas vara.
Som ritualen, kanske framför allt begrafningsritualen, är oändligt
sorgsen, griper han lätt åhörarnes sinnen, och han håller dem bundna trots
ceremoniernas långsamhet och omständlighet.
Man ser såväl den högre aristokratien som den fåkunniga hopen,
andaktsfullt stående, utan att förtröttas, lyssna till prästens ord eller kyrkosången,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:53:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aistpet/0235.html
