- Project Runeberg -  S:t Petersburg /
317

(1909) [MARC] Author: Iwan T. Aminoff - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och det ligger en sådan spänning i att se de olika slantarnas valör. Det
känns nästan som ett slags hasardspel.

Tiggaren börjar sitt noviciat vintertid, och hans första försök sker i
mörkret. Inom några dagar är han fullt tränad, och då väljer han sin
uppehållsort, som dock kan ombytas, tills han fått reda på en bra plats,
där han kan bli stadigvarande.

Mest möter man tiggande kvinnor och barn, hvilka med entonig röst
rabbla upp sin utanläxa, i hvilken det ingår all välsignelse för den som
ger. Inom stadens hank och stör är man ödmjuk, men det händer, att
bettlarne utanför staden uppträda rent af hotande.

De bettlande typerna äro föga sympatiska. Bland kvinnorna finner man
mer sällan magra, utmärglade personer. Snarare äro de sjukligt feta med
uppsvällda drinkareansikten eller ock står syfilis att läsa på armar, händer
och hufvud. Barnen äro ej häller fria från den fruktansvärda sjukdomen,
hvilken i Ryssland funnit en jordmån, som aldrig någon annanstädes.

Tiggarne uppträda en och en eller ock i sällskap. Tre å fyra karlar
i åldern mellan 30—40 år stå vid början på hästgardesboulevarden, i
närheten af Peterstorget, och operera efter en viss, bestämd plan. De äro
uselt klädda, lukta vodka så att det stinker på flera meters afståud och
ragla lindrigt. Så snart de se någon, som de anse värdt att attackera,
går en af dem fram och mumlar sin harang, i det han sträcker fram sin
allt annat än rena hand. Komma flera promenerande i sällskap, störtar
trion sig öfver dem likt hajar öfver sitt byte.

De se allt annat än sympatiska ut dessa sluskar, men ändock samla de
hop kopek på kopek. I allén går en polis. Han fäster ej det ringaste
afseende vid tiggeriet, utan gör sin rond utan att ingripa, under det att
de tre med falkblickar uppsöka sina offer.

Proceduren ger intryck af något professionellt. Det är ej
hjälpbehöf-vande, som anropa allmänhetens medlidande, det är trenne hasardspelare,
hvilka spela utan risk och dra fördel af petersburgarens gifmildhet och
hans oförmåga att neka den, som ber om något.

Tiggarne kunna för öfrigt klassificeras. Främst bland dem märkas de,
som ej kunna arbeta. Dit höra orkeslösa gubbar och gummor, obotligt
sjuka eller hjälplöst lytta. Om dem är det verkligt synd.

Andra kategorien utgöres af dem, som äro arbetslösa och ej kunna få

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 2 08:14:45 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aistpet/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free