Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För ett fåtal år sedan presenterade sig en ung godsägare i en
petersburgsfamilj. Mannen såg sympatisk ut och vann snart allas förtroende.
För föräldrarna blef det till slut icke någon hemlighet, att han
uppvaktade dottern, och som de tyckte, att partiet var godt, läto de de unga
ingå förlofning.
Fästmannen var exemplarisk. Något nattsudd ville han inte veta af,
utan han följde sina regelbundna vanor. Fästmön öfverhopades med
presenter, korteligen det var en idyll, i hvilken man ej nog kunde prisa
fästmannens älskvärdhet, hans tillmötesgående och hans ädelhet.
Förlofningen drog emellertid ut på tiden, och en vacker dag
framkastade den blifvaude svärfadern frågan om tiden för giftermålet.
»Vi ha väl inte så brådtom med det», svarade den tillkommande mågen.
»Hemma håller jag på att reparera, ty allt är gammalt, och sådant vill
jag inte bjuda min hustru på. Elegant skall vårt bo bli, men det tar tid.»
Fadern lät sig nöja med svaret.
Reparationerna drogo emellertid misstänkt ut på tiden. Än var det ett
som mankerade, än ett annat, som lade hinder i vägen för giftermålet.
Härigenom ökades till slut misstankarna. Äfven fästmön började finna,
att icke allt stod rätt till. Fästmannen syntes vara omgifven af en
hemlighetsfull slöja, af ett visst något, som tarfvade en förklaring. Efter ett
inom slutna dörrar hållet familjeråd beslöt man att affordra den unge
godsägaren hans legitimationspapper, ty liksom alla landsortsryssar, hvilka
besökte hufvudstaden, borde han ju ha sitt pass med sig.
Han hade emellertid ej papperet på sig — för tillfället, men skulle taga
det med sig vid nästa besök. Detta lät länge vänta på sig till fästmöns
stora förtviflan, men till slut kom han tillbaka — utan pass.
Fadern lät en detektiv »skugga» den unge mannen, när han gick hem
den dagen, och nu gjorde man en förvånansvärd upptäckt.
Godsägaren skyndade sig nämligen efter att hafva lämnat familjen till
ett hus, beläget i stadens östra utkant. Här inträdde han och försvann.
Detektiven stannade dock utanför i hopp att göra någon upptäckt, ty man
hade lofvat honom en ganska rundlig belöning, om han kunde skaffa
tillförlitliga uppgifter om den misstänkte.
Efter några minuters förlopp syntes en munk styra kosan genom
porten och ut på gatan. Mannen hade en viss likhet med den förföljde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
