- Project Runeberg -  S:t Petersburg /
460

(1909) [MARC] Author: Iwan T. Aminoff - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Efter fastan tager man skadan igen.

Påskdagen och de därpå följande dagarna ära fästdagar. Då börjar man
angreppet mot skinkor och kalfstekar. Strastnaja njedjelja (passionsveckan)
är inne.

Något af stelheten börjar ge med sig. Vi äro dömda att aflägga
visiter, och man känner sig glad öfver att inte behöfva ligga på sängen och
läsa romaner, utan kommer i tillfälle att se något nytt, påskseder och
bruk hos petersburgsfamiljer.

Vi sätta på oss visitdräkt och ställa kosan till en högaristokratisk, en
af dem som bo på Franzusski Nabereshnaja och består sig med eget
kapell och egen pop.

Droskan stannar utanför porten. Det är ett gammalt, ärevördigt hus
med åldriga traditioner, som öppnar sina portar för oss. Schweitzaren[1]
uppsträckt i guldskimrande livré, öppnar glasdörrarna, och en hög vestibul
med mattbelaga trappsteg träder oss till mötes. I trappan stå flera
betjänter och vänta med militärisk hållning.

Innan vi stiga upp, befriar man oss från ytterplaggen, hvilka
upphängas i kapprummet till höger. Detta är öfverfylldt af dam- och
uniformskappor. Utanför stå rader af ekipager och vänta på sina ägare.

Det råder en förnäm tystnad. Betjänterna svara på frågorna med låg
röst. Vestibulen doftar af rökelse, som förmodligen trängt ut från kapellet.

Någon måste ha anmält vår ankomst, ty värden kommer skyndande
utför trappan och hälsar oss välkomna redan på afstånd. Han omfamnar
oss och kysser vår följeslagare, en gammal krigskamrat. Under påsken
öfverflödar Ryssland af kyssar, vänskaps- och broderlighetskyssar. Gamla
gubbar kyssa hvarandra, unga pojkar likaså. Om öfverflödet hade sträckt
sig till de unga, mer natursköna damerna, hade man kanske mer villigt
fogat sig i det oundvikliga. Men att bli kysst af skäggiga läppar är ett
relativt svagt nöje för en man.

Huset är gammalryskt, ett som håller mycket på urgamla seder och
bruk. Det råder sorg, ty för några månader tillbaka har fadern dött, och
man sörjer ännu. Änkan, en äldre, mycket sympatisk dam, är klädd i
sin nunnelika, svarta änkedräkt och har hufvudet insvept i ett dok, ett
sådant hvarmed madonnan brukar afmålas.


[1] Tonvikten lägges på näst sista stafvelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 2 08:14:45 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aistpet/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free