- Project Runeberg -  S:t Petersburg /
519

(1909) [MARC] Author: Iwan T. Aminoff - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Tillåt mig presentera mig», säger han på vårt fäderneslands välkända
västgötadialekt, »mitt namn är X.»

Och han bifogar ett namn, som kommer oss att tänka på våra kära
landsmän, Andersöner, Pettersöner och mer sådant.

Den sista illusionen är borta, och vi anteckna, att inte någon
petersburgare visade håg för att blöta sig denna härliga aprildag.

Vi bilda således en svettande, fosterländsk trio, som hjälps åt att analysera
den ryska renligheten. Emellertid kunna vi inte anmärka något mot
badstun. Den fungerar ypperligt, och våra lemmar bli smidiga, våra
kroppar återfå spänstighet och känslan af välmåga.

Några minuter till, och vi bege oss ut i det stora bassängrummet.

Här stå knådarne färdiga att ingripa, magra, seniga karlar med ett
skynke å la negerhöfding om höfterna och de obligatoriska amuletterna
hängande om halsen.

Man fattar oss med mildt våld, häller öfver oss allt kallare vatten och
slungar oss oförberedt ned på en träbänk, sedan man lagt några ruskor
under vårt hufvud, en hufvudkudde, hvars sammansättning vi försöka tro
vara hygienisk.

Viljelösa öfverantvarda vi oss åt amulettbärarne, som ingnida oss med
tvål från hufvud till fot. Vi tycka oss smälta, förintas, men draga suckar
af välbehag. Man gnider, knådar, masserar oss, och det förefaller, som om
vi passerade en sådan där köttmalningskvarn, hvilken utgör en
nödvändighetsartikel i hvarje välsorteradt hem.

Tanken ledes osökt på en gammal dalmålning, där man ser huru gamla
käringar stoppas ned i ett hål, passera en kvarn och komma ut som
unga, vackra flickor, hvilka genast vid sin sortie emottagas af jublande friare.

Den första afdelningen är öfver.

Man gör en attack på badhusets växtfiberförråd, och försedd med detta
nya vapnen nalkas vår badman. Han gnor oss ånyo, tills skinnet hotar
att gå af oss, och så kör han oss till duschen, som i ymnig mängd spolar
från alla håll och kanter, uppifrån, nedifrån och från sidorna.

Till slut rå vi oss själfva och kasta oss i bassängen, där vi simma
omkring undvikande de kaviarbärande störar, som utplanterats till de badandes
fromma.

Torka sig får man göra själf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 11:58:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aistpet/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free