- Project Runeberg -  S:t Petersburg /
558

(1909) [MARC] Author: Iwan T. Aminoff - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petersburgs omgifningar - Schlüsselburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Ja, Newa måste ni se och Ladoga också. Själfva fästningen är äfven
intresseväckande.»

Vi stiga följaktligen ombord på en af de långa, smala ångbåtar, som
befara Newa. Det är icke mycket folk, som följa med, ty man reser ej
gärna frivilligt till den skräckinjagande orten, men vi konstatera, att vi ha
sällskap med tre unga, engelska turister, hvilka äro försedda med kameror.

Ångbåten lägger ut och backar. Newa hjälper till att svänga den rätt. Den
kilar kvickt under Alexanderbron, och vi närma oss Ochta. Där framskymtar
varfvet, platsen där Nyenskans fordom låg, och en ofantlig färja »krossar»
floden. Den är fylld med vagnar och hästar. Här har man inga broar.

En stark solrök insveper fabrikskvarteren i en slöja, vid kronans varf
ligger ett par kryssare, som aldrig hunnit bli så färdiga, att de kunnat
deltaga i kriget mot Japan. De äro delvis rostiga, hafva skarpa former
och ovanligt höga fördäck. På varfvet är det tomt. Det verkar spöklikt
att se alla dessa järnskrotsarmar, som peka mot himlen, spanten till
fartyg, hvilka kanske aldrig skola bli färdiga. Bredvid har man hopat
plankupplag, hvilka hålla på att ruttna. En rad sönderbrutna propellrar kransa
stranden, några spillror af pråmar tränga upp ur vattenytan och blottas
ytterligare, sedan svallvågorna af vår båt nått dem.

Floden vimlar af alla slags farkoster, ångslupar, bogserbåtar, pråmar,
roddbåtar, segelbåtar. På ett ställe ha fiskare kastat ut sina not och varpa
in dem. Det fordras navigeringsförmåga för att taga sig fram, och
roddbåtarna väja ej för vår båt utan fortsätta ogeneradt som om floden vore
till blott och bart för dem.

Fabrikerna äro afgjordt fula. De verka smuts, med höga, sotiga
skorstenar och nedsvärtade brandmurar.

När vi passera äfven trängre passager, gå vi med full fart oaktadt
»sugen», hvilken hotar att rycka loss allt, som är förtöjdt vid bryggorna. Då
vi åter möta en kanonbåt, minskas farten, och flaggan sänkes till ett
underdånighetens tecken.

Röken ligger tjock och intensiv öfver floden trots den friska vinden.

Vi ha svårt att andas.

Landet är till en början flackt och enformigt. Till höger om oss se
vi spårvagnar. Dessa komma från Newskij och verka som ett tecken till
civilisation i dessa civilisationens utkanter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 11:58:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aistpet/0566.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free